Knäbesvär & knäsmärta
Orsaker, diagnoser och behandling
Har du ont i knät när du går, springer, tränar, går i trappor eller reser dig från sittande? Smärta i eller runt knäet kan komma smygande vid överbelastning, men också uppstå plötsligt efter idrott, fall, vridning eller annan skada. Hos MedArbetarna får du hjälp av legitimerade naprapater med undersökning, behandling, rehabiliterande övningar och råd kring hur du kan belasta knäet på ett bättre sätt.
Vi hjälper patienter på både Östermalm och Ekerö med knäsmärta, löparknä, hoppknä, knäartros, meniskskador och andra belastningsrelaterade problem. Ont i knät kan ha många orsaker, från löpning, padel, fotboll, cykling och gymträning till artros, tidigare skador eller nedsatt styrka och kontroll i höft, lår och fot.
Knät är en av kroppens mest belastade leder och används i nästan varje rörelse där vi går, springer, reser oss, går i trappor eller tränar. Det gör knäet starkt och funktionellt, men också känsligt för överbelastning, stelhet, svaghet och irritation i muskler, senor, ledband och ledstrukturer.
Med rätt undersökning, behandling och anpassad träning går det ofta att minska smärta, förbättra rörlighet och bygga upp styrka och stabilitet kring knäet igen.
Vad är smärta och besvär från knäet?
Smärta från knäet kan visa sig på flera olika sätt. Det kan handla om värk, stelhet, svullnad, instabilitet eller att knäet inte fungerar som vanligt i vardag eller träning. Smärtan kan sitta på utsidan av knäet, insidan, framsidan, bakom knäet eller under knäskålen. Den kan komma vid löpning, hopp, trappor, knäböj, längre promenader eller efter stillasittande.
Ibland är orsaken tydlig. Du kanske vred knäet under fotboll, fick ont under löpning eller märkte av smärta efter en padelmatch. Andra gånger kommer problemen gradvis och beror på belastning över tid. Det kan handla om att träningen ökat för snabbt, att kroppen inte hunnit återhämta sig eller att styrka och kontroll i höft, lår och fot behöver byggas upp.
Hos MedArbetarna börjar vi med att förstå hur smärtan påverkar din vardag och träning. Därefter undersöker vi knäet, men också omkringliggande områden som höft, fot, lår och bål, eftersom knäsmärta ofta påverkas av hela rörelsekedjan.
Vanliga knädiagnoser vi behandlar
Knäsmärta kan bero på många olika tillstånd. Här är några av de vanligaste knäproblemen vi hjälper patienter med.
Löparknä
Löparknä, eller ITBS, ger ofta smärta på utsidan av knäet vid löpning. Smärtan kan komma efter en viss distans eller tid, till exempel efter 20–30 minuter, och göra det svårt att fortsätta springa. Besvären är vanliga hos löpare men kan även förekomma vid cykling och annan repetitiv belastning. Löparknä beskrivs ofta som en överbelastning på knäets utsida, där smärtan uppstår i samband med löpträning.
Hopparknä
Hopparknä, eller patellatendinopati, ger ofta smärta nedanför knäskålen. Det är vanligt vid idrotter och aktiviteter med hopp, snabba riktningsförändringar eller upprepade belastningar, till exempel volleyboll, basket, padel, löpning och styrketräning. Smärtan kan komma vid hopp, knäböj, trappor eller efter träning.
Läs mer om hopparknä
Knäartros
Knäartros innebär förändringar i knäleden som kan ge smärta, stelhet, svullnad och nedsatt funktion. Det vanligaste första besväret vid knäledsartros är att knäet känns stelt och svullet samt gör ont vid gång. Besvären kan ofta komma utan att något särskilt har hänt.
Ledbandsskada
Ledbanden hjälper till att stabilisera knäet och kan skadas vid exempelvis vridning, fall, tackling eller snabba riktningsförändringar. En ledbandsskada kan ge smärta, svullnad, instabilitet eller en känsla av att knäet viker sig. Besvären är vanliga vid idrotter som fotboll, padel, innebandy, handboll och skidåkning, men kan även uppstå i vardagliga situationer där knäet belastas fel. Behandlingen beror på vilket ledband som är skadat och hur omfattande skadan är, men rehabilitering med styrka, balans och stabilitet är ofta en viktig del av återgången.
Läs mer om ledbandsskada
Meniskskada
Meniskerna fungerar som stötdämpande och stabiliserande strukturer i knäleden. En meniskskada kan uppstå akut vid vridning eller trauma, men också utvecklas gradvis med ålder och belastning. Symtom kan vara smärta, svullnad, hugg, låsningar eller obehag vid vridning. 1177 beskriver att en del meniskskador kan behöva operation, särskilt vid större olyckor eller om knäet har låst sig.
Så behandlar vi knän
Hos MedArbetarna börjar vi med en noggrann bedömning. Vi går igenom när smärtan började, var den sitter, vad som provocerar, om knäet svullnar, känns instabilt eller låser sig, och hur besvären påverkar vardag och träning.
Undersökningen kan innehålla:
- Rörlighetstest av knä, höft och fot.
- Styrketest av lår, säte och vad.
- Funktionella tester, till exempel knäböj, utfall eller enbensbelastning.
- Bedömning av löpning, hopp eller idrottsrörelser vid behov.
- Test av stabilitet och meniskrelaterade symtom.
- Bedömning av om du bör söka läkare eller vidare utredning.
Belastningsanpassning och träningsmodifiering
Vid många knäproblem är första steget inte total vila, utan smartare belastning. Det kan handla om att tillfälligt minska löpning, hopp, tunga knäböj eller padel, och samtidigt behålla annan träning som knäet tolererar bättre.
Målet är att minska irritation utan att tappa för mycket styrka och kondition. En löpare med löparknä kan till exempel behöva justera distans, tempo, backar och underlag. En person med hoppknä kan behöva ändra mängden hopp och explosiv träning under en period.
Styrketräning av lår och höft
Styrka i lår, höft och säte är ofta central vid knärehab. Knäet behöver klara belastning från flera håll: löpning, trappor, hopp, inbromsningar, riktningsförändringar och vardagsrörelser. Om musklerna runt knä och höft inte orkar ta belastningen kan knäet bli mer irriterat.
Rehaben kan innehålla övningar som:
- Knäböj i anpassad nivå.
- Step-up.
- Höftlyft.
- Sidogång med gummiband.
- Enbensstyrka.
- Vadstyrka.
- Balans- och kontrollövningar.
- Gradvis återgång till löpning, hopp eller idrott.
Allt anpassas efter dina problem. Vid exempelvis meniskskada anpassas träningen individuellt med mål att stärka muskulaturen kring knäleden. Vid korsbandsskada läggs särskild vikt vid balans, koordination och successiv återuppbyggnad av styrka och funktion. Vid artros fokuserar träningen på att förbättra styrka, rörlighet och funktion för att minska smärta och underlätta vardagliga aktiviteter.
Manuell behandling och ledmobilisering
Manuell behandling kan användas som stöd för att minska smärta, påverka stelhet och förbättra rörlighet i knä, höft, fot eller omkringliggande vävnad. Det kan till exempel handla om mjukdelsbehandling, ledmobilisering eller behandling av muskulatur som påverkar knäets funktion.
Det är dock sällan passiv behandling ensam löser långvariga problem. För hållbar förbättring behöver behandlingen ofta kombineras med övningar, belastningsråd och successiv återgång till det du vill kunna göra.
Varför välja MedArbetarna vid knäproblem?
Hos MedArbetarna möter du legitimerade naprapater med erfarenhet av behandling, rehabilitering och idrottsmedicinska besvär. Vi hjälper både dig som har fått ont efter löpning, padel, fotboll eller gymträning och dig som har mer långvarig knäsmärta, stelhet eller artrosrelaterade besvär.
Vi har kliniker på Östermalm och Ekerö, och behandlingen anpassas efter dina mål. För vissa handlar det om att kunna springa igen. För andra handlar det om att kunna gå i trappor, resa sig från stol, promenera utan smärta eller känna sig tryggare i knäet.
Fördelar hos MedArbetarna:
- Legitimerade naprapater
- Ingen remiss behövs
- Kliniker på Östermalm och Ekerö
- Hjälp med både belastningsskador och akuta/idrottsrelaterade besvär
- Individuellt anpassade övningar och belastningsråd
- Erfarenhet av idrottsmedicin och rehabilitering
Knäets anatomi – ben, brosk, ligament och senor
Knäleden består av lårbenet, skenbenet och knäskålen. Mellan ledytorna finns brosk och menisker som hjälper till att fördela belastning och skapa jämn rörelse. Ligamenten, bland annat korsband och sidoledband, hjälper till att stabilisera knäet. Muskler och senor runt knäet, särskilt lårmusklerna, sätesmusklerna och vadmusklerna, bidrar till kraft, kontroll och stötdämpning.
Knäet påverkas också av höften och foten. Om höften saknar styrka eller kontroll kan knäet belastas annorlunda vid löpning, hopp och knäböj. Om foten eller underbenet inte hanterar belastning bra kan det påverka hur knäet rör sig. Därför undersöker vi ofta mer än bara knäleden när du söker hjälp för knäsmärta.
Knäet är byggt för belastning, men det behöver rätt dos. För snabb ökning av löpning, för många padelmatcher, tung träning utan återhämtning eller återgång efter skada kan göra att vävnaderna runt knäet blir irriterade.
Belastningsskador eller akuta knäskador – vad är skillnaden?
Knäproblem kan delas in i två breda grupper: belastningsskador och akuta skador.
Belastningsskador
Belastningsskador kommer ofta smygande. Det kan börja som lätt obehag efter träning och gradvis bli mer tydligt. Löparknä, hoppknä och många senrelaterade besvär hör ofta hit. Orsaken är sällan en enskild händelse, utan snarare att knäet utsatts för mer belastning än det för tillfället klarar.
Vanliga exempel är:
- Du har ökat löpdistansen för snabbt.
- Du har börjat springa mer backe eller intervaller.
- Du spelar padel flera gånger i veckan efter en lugn period.
- Du tränar knäböj, hopp eller utfall utan tillräcklig återhämtning.
- Du har ändrat skor, underlag eller träningsmängd.
Akuta knäskador
Akuta knäskador uppstår plötsligt, ofta vid trauma, vridning, fall eller kontaktidrott. Det kan handla om meniskskada, ledbandsskada, korsbandsskada, knäskålen ur led eller annan strukturell skada. Symtom som kraftig svullnad, låsning, instabilitet eller oförmåga att belasta bör tas på större allvar.
Vid akuta knäskador blir knät ofta kraftig svullnad inom ett par timmar efter att den inträffar.
Skillnaden är viktig eftersom behandlingen ser olika ut. Belastningsskador handlar ofta om att justera träning och bygga kapacitet. Akuta skador behöver ibland medicinsk bedömning innan rehabiliteringen kan planeras.
Knäbesvär vid löpning, padel, fotboll och cykling
Det är vanligt med knäproblem hos aktiva personer.
Löpning kan ge besvär som löparknä, hopparknä eller främre knäsmärta.
Padel innebär snabba starter, stopp, sidledsrörelser och vridningar som kan irritera knäet om belastningen ökar snabbt.
Fotboll kan ge både akuta vridskador och belastningsrelaterade besvär.
Cykling kan provocera knäsmärta om sadelhöjd, kadens, träningsmängd eller belastning inte passar kroppen.
Hos MedArbetarna tittar vi på helheten: träningsmängd, teknik, styrka, återhämtning, skor, underlag, tidigare skador och mål. För många handlar behandlingen inte om att sluta med sin idrott, utan om att hitta rätt väg tillbaka.
Intern länk: Läs mer om löparknä.
Intern länk: Läs mer om hoppknä.
Behöver jag göra en magnetröntgen vid knäsmärta?
Många undrar om de behöver magnetkameraundersökning när de har ont i knäet. I vissa fall kan bilddiagnostik vara relevant, särskilt vid trauma, misstanke om större strukturell skada, låsning, kraftig svullnad eller när besvären inte förbättras trots rätt behandling.
Men MR behövs inte alltid. Många knäbesvär kan bedömas kliniskt och behandlas med träning, belastningsanpassning och rehabilitering.
Vid meniskskador kan operation främst kan bli aktuellt vid större olyckor eller låsningar.
En naprapatisk undersökning kan hjälpa till att avgöra om dina symtom verkar passa med belastningsbesvär, meniskrelaterade besvär, artros, senbesvär eller något som bör bedömas vidare av läkare.
När bör du söka läkare för knäsmärta?
Många gånger är knäsmärta inte farligt, men vissa symtom kräver vårdkontakt. Sök vård om knäet inte förbättras, om du har svårt att belasta eller om smärtan begränsar vardag och träning under längre tid.
Sök vård mer akut om du har:
- Kraftig svullnad direkt eller inom några timmar efter skada.
- Knäet låser sig och du inte kan sträcka eller böja normalt.
- Tydlig instabilitet eller känsla av att knäet viker sig.
- Kraftig smärta efter fall, vridning eller trauma.
- Oförmåga att belasta benet.
- Misstanke om knäskålen ur led.
- Feber, rodnad, värme och kraftig svullnad i knäet.
- Domningar, påverkan i fot eller kraftig allmänpåverkan.
Naprapatbehandling ersätter inte akut sjukvård. Vid sådana symtom bör du få medicinsk bedömning först.
Boka behandling av naprapat vid ont i knä
Vill du få hjälp med knäsmärta, löparknä, hoppknä, meniskbesvär, knäartros eller återkommande belastningsproblem? Hos MedArbetarna kan du boka tid hos legitimerad naprapat på både Östermalm och Ekerö. Vi hjälper dig med undersökning, behandling, övningar och en plan för hur du kan komma tillbaka till vardag, träning och aktivitet.
Naprapat på Östermalm
MedArbetarna Naprapaterna Östermalm
Adress: Östermalmsgatan 62, 114 50 Stockholm
Öppettider: Vardagar 08:00-17:00
Telefon: 08-662 36 35
Naprapat på Ekerö
MedArbetarna Naprapaterna Ekerö
Adress: Bryggavägen 131d, 178 51 Ekerö
Öppettider XXX
Telefon: 08-662 36 35
Vanliga frågor om knäproblem
Kan jag träna med ont i knäet?
Ofta kan du fortsätta träna, men belastningen behöver anpassas. Undvik tillfälligt det som tydligt förvärrar smärtan, till exempel löpning, hopp eller tunga knäböj. Byt gärna till träning som knäet tolererar bättre, som cykling, styrka i anpassad nivå eller rörlighet. Vid kraftig svullnad, låsning eller instabilitet bör du söka bedömning först.
Hur länge tar knäskador att läka?
Det beror på orsaken. En lätt överbelastning kan förbättras på några veckor, medan löparknä, hoppknä, meniskbesvär eller artrosrelaterade problem ofta kräver längre tid med anpassad träning och belastningsstyrning. Vid degenerativ meniskskada rekommenderas ofta regelbunden träning under minst tre månader.
Behöver man röntga knät för att få en diagnos?
Många knäbesvär kan bedömas med undersökning och behandlas med träning, råd och rehabilitering. Magnetröntgen (MR) kan bli aktuellt vid trauma, låsning, kraftig svullnad, misstänkt större skada eller om besvären inte förbättras trots rätt behandling.
Vad kan ont på utsidan av knäet bero på?
Ont på utsidan av knäet vid löpning kan bero på löparknä, men det finns också andra möjliga orsaker. Löparknä ger ofta smärta på utsidan av knäet som kommer under löpning och förvärras vid fortsatt belastning. En undersökning kan hjälpa till att bedöma om det handlar om löparknä eller något annat.
Vad kan ont under knäskålen bero på?
Smärta under knäskålen kan bero på hoppknä, särskilt om du får ont vid hopp, trappor, knäböj eller explosiv träning. Det kan också finnas andra orsaker, till exempel främre knäsmärta eller irritation runt senor och fästen.
Kan naprapat hjälpa vid smärta i knät?
Ja, en naprapat kan hjälpa med undersökning, behandling, övningar och råd kring belastning vid många typer av knäbesvär. Behandlingen kan fokusera på knäet, men också på höft, fot, lårstyrka, rörlighet, balans och hur du belastar kroppen i vardag eller idrott.
Vad kostar behandling vid knäsmärta?
Hos MedArbetarna kostar ett besök 750 kr per behandling. Priset gäller för ett behandlingsbesök där du får hjälp utifrån dina besvär, till exempel knäsmärta, löparknä, hoppknä, meniskbesvär, knäartros eller belastningsrelaterad smärta.
När ska jag söka vård akut för knäsmärta?
Sök vård akut eller snarast om knäet svullnar kraftigt efter skada, låser sig, känns tydligt instabilt, om du inte kan belasta benet eller om smärtan kom efter ett kraftigt trauma. Sök också vård vid feber, rodnad, värme och kraftig svullnad i knäet.
Läs mer om knäbesvär
- Löparknä – ont på utsidan av knäet vid löpning
/loparkna - Hoppknä – patellatendinopati och senbesvär i knäet
/hoppkna - Knäartros – symtom, behandling och livskvalitet
/knaartros - Meniskskada – symtom, behandling och rehab
/meniskskada - Axelbesvär och ont i axeln
/axelbesvar - Ryggbesvär och ont i ryggen
/ryggbesvar
Samarbetspartners och anslutna försäkringsbolag
För att du skall känna en trygghet i att du får bästa möjliga hjälp och rehabiliteringsprogram har vi knutit till oss aktörer som kompletterar vår verksamhet. Vi har också ett nära och bra samarbete med de största leverantörerna av sjukvårdsförsäkringar.
Läs mer om skador
Kom i kontakt med oss
Vill du boka tid för behandling, rehabilitering eller rådgivning? Hos MedArbetarna i Ekerö får du hjälp med ryggont, nackbesvär, skuldror, axlar, idrottsskador och andra muskel- och ledbesvär. Vi hjälper privatpersoner, företag och försäkringspatienter med personlig vård och korta väntetider.
Du är alltid välkommen att kontakta oss för rådgivning eller mer information om våra tjänster inom naprapati, rehabilitering och smärtbehandling. Du kan även nå oss via telefon på 08-662 36 35 eller via kontaktformuläret.