Har du ont mellan skulderbladen, känner dig stel i övre delen av ryggen eller får obehag runt revbenen när du vrider kroppen eller tar djupa andetag? Då kan det handla om bröstryggsbesvär.
Hos MedArbetarna får du hjälp av legitimerade naprapater med undersökning, behandling, rörlighetsövningar och råd kring belastning.
Bröstryggen är delen av ryggen som sitter mellan nacken och ländryggen. Den är kopplad till revbenen och påverkas ofta av hållning, andning, skuldror, nacke och hur du belastar kroppen i vardagen.
På denna sida
Vad är bröstryggen?
Bröstryggen består av tolv bröstkotor (T1–T12) och samverkar med flera viktiga muskler och leder. Bland annat påverkas området av trapeziusmuskeln (kappmuskeln), rhomboideerna mellan skulderbladen, de djupa ryggmusklerna samt lederna mellan revben och ryggrad. När dessa strukturer blir stela, överbelastade eller inte samverkar optimalt kan det bidra till smärta och nedsatt rörlighet i bröstryggen.
Bröstryggen, eller thorakalryggen, är den del av ryggraden som sitter mellan halsryggen och ländryggen. Den har nära koppling till revben, skulderblad, bröstkorg, nacke och axlar. Därför kan besvär i bröstryggen ibland kännas på flera olika sätt: som smärta mellan skulderbladen, stelhet i övre ryggen, spänningar runt skuldror eller obehag som strålar runt revbenen.
Bröstryggen är normalt mindre rörlig än nacken och ländryggen, eftersom revbenen stabiliserar området. Samtidigt behöver den kunna rotera, sträcka ut och följa med när du andas, vrider kroppen, lyfter armarna eller sitter mycket vid skrivbord. När rörligheten minskar eller området blir överbelastat kan det ge smärta och stelhet.
Vanliga symtom vid bröstryggsbesvär
Besvär i bröstryggen kan komma plötsligt, till exempel efter en vridning, ett lyft eller ett träningspass. De kan också byggas upp långsamt genom stillasittande, stress eller ensidig belastning. Smärtan kan sitta mitt i bröstryggen, på ena sidan, mellan skulderbladen eller runt revbenen.
Vanliga symtom är:
- Smärta mellan skulderbladen
- Stelhet i övre delen av ryggen
- Smärta vid vridning eller djupandning
- Spänningar i nacke, axlar och skuldror
- Molande värk efter stillasittande
- Låsning eller huggande känsla i bröstryggen
- Obehag som kan kännas runt revben eller bröstkorg
- Nedsatt rörlighet i rygg och skuldror
Om smärtan sitter i bröstkorgen, känns tryckande eller kombineras med andfåddhet, yrsel, kallsvettning eller sjukdomskänsla bör du söka medicinsk vård direkt
Varför får man ont i bröstryggen?
Ont i bröstryggen beror ofta på en kombination av stelhet, muskelspänningar och belastning. Många får besvär av långa dagar framför datorn, ensidiga arbetsställningar, stress, tung träning, bilkörning eller upprepade rörelser där bröstryggen och skuldrorna belastas på samma sätt under lång tid.
Vanliga orsaker kan vara:
- Stillasittande och framåtroterad arbetsställning
- Stelhet i bröstrygg, nacke eller skuldror
- Spända muskler mellan skulderblad och bröstrygg
- Ensidig träning eller brist på rörlighetsträning
- Stress och ytlig andning.
Överbelastning vid lyft, rotation eller pressövningar - Nedsatt rörlighet i revben eller bröstkorg
I många fall är det inte en enda struktur som orsakar besvären, utan samspelet mellan rygg, revben, skuldror, nacke, andning och belastning. Hos MedArbetarna undersöker vi därför inte bara var smärtan sitter, utan även hur området rör sig och vad som påverkar besvären.
Smärta mellan skulderbladen
Smärta mellan skulderbladen är ett vanligt tecken på bröstryggsbesvär. Den kan kännas molande, brännande, huggande eller som en tydlig låsning. Ofta blir den mer påtaglig vid stillasittande, arbete framför skärm, stress eller när du försöker sträcka på dig efter en lång dag.
Ofta är det muskler som rhomboideerna, mellersta trapezius och delar av levator scapulae som blir överbelastade när skulderbladen inte arbetar optimalt. Det är vanligt hos personer som arbetar med armarna framför kroppen eller har en framåtlutad hållning under stora delar av dagen.
Om skulderbladen, bröstryggen och nacken inte samspelar bra kan musklerna få arbeta mer än de behöver. Det kan ge trötthet, spänningar och återkommande värk. Behandlingen kan därför fokusera på både rörlighet i bröstryggen, muskelspänningar runt skuldrorna och övningar som hjälper dig att tåla vardagens belastning bättre.
Bröstrygg, revben och andning
Eftersom bröstryggen sitter ihop med revbenen kan besvär i området ibland kännas när du andas djupt, hostar, vrider överkroppen eller lyfter armarna. Det kan kännas som en låsning, huggande smärta eller stelhet i ena sidan av bröstryggen.
Det betyder inte automatiskt att något är farligt, men smärta i bröstkorgsområdet ska alltid tas på allvar om den är ovanlig, kraftig eller kommer tillsammans med andra symtom. Vid osäkerhet är det bättre att kontakta vården än att vänta.
Hos en naprapat kan undersökningen fokusera på rörlighet i bröstrygg och revben, muskelspänningar, andningsmönster och hur nacke, skuldror och bål samverkar. Målet är att förstå om besvären verkar komma från rörelseapparaten och hur de kan behandlas på ett tryggt sätt.
Bröstrygg, nacke och skuldror
Bröstryggsbesvär hänger ofta ihop med nacke och skuldror. Om bröstryggen är stel kan nacken och axlarna behöva kompensera vid arbete, träning eller vardagsrörelser. Det kan bidra till spända skuldror, huvudvärk, nackbesvär eller känslan av att övre ryggen aldrig riktigt slappnar av.
Det här är särskilt vanligt hos personer som sitter mycket, arbetar vid dator, kör bil, tränar pressövningar eller har stressrelaterade spänningar. Behandlingen kan därför omfatta både bröstrygg, nacke, skuldror och axlar, även om den största smärtan känns mellan skulderbladen.
Vilka muskler påverkar bröstryggen?
Flera muskler påverkar hur bröstryggen känns och fungerar. När dessa muskler blir spända, svaga eller överbelastade kan det bidra till smärta mellan skulderbladen och stelhet i övre delen av ryggen.
Vanliga muskler som ofta påverkar bröstryggen är:
- Rhomboideerna – hjälper till att dra skulderbladen bakåt.
- Mellersta trapezius – stabiliserar skulderbladen och bidrar till en upprätt hållning.
- Levator scapulae – hjälper till att lyfta skulderbladet och påverkar ofta både nacke och skuldror.
- Latissimus dorsi – en stor ryggmuskel som påverkar axelns och bröstkorgens rörelser.
- Rotatorkuffens muskler – stabiliserar axelleden och påverkar samspelet mellan axel och skulderblad.
Hos vissa personer dominerar stelhet och nedsatt rörlighet, medan andra framför allt har svaghet och nedsatt uthållighet i musklerna kring skulderbladen. Därför behöver behandling och övningar anpassas efter orsaken till besvären.
Behandling hos naprapat i Stockholm vid bröstryggsbesvär
Vid undersökningen bedömer vi bland annat rörligheten mellan bröstkotorna, revbenslederna och hur muskler som trapezius, rhomboideerna, rotatorkuffen och de djupa ryggmusklerna samverkar. Vi tittar även på skulderbladens position och hur bröstryggen arbetar tillsammans med nacke, axlar och bröstkorg vid rörelse och belastning.
Vi går igenom när smärtan började, vad som provocerar den, om den påverkas av andning eller rörelse och hur den påverkar arbete, träning och vardag.
Behandlingen kan innehålla manuell behandling, mobilisering, mjukdelsbehandling, manipulation, rådgivning och individuellt anpassade övningar. Syftet är att minska smärta, förbättra rörlighet och hjälpa kroppen att fungera bättre i vardagen.
Vi tittar också på belastningen bakom besvären. Om smärtan exempelvis kommer tillbaka efter varje arbetsdag kan det vara viktigt att se över arbetsställning, pauser, skärmhöjd, träning, stress och återhämtning. Målet är inte bara att lindra smärtan tillfälligt, utan att minska risken för återkommande besvär.
Övningar och rörlighet vid bröstryggsbesvär
Övningar vid bröstryggsbesvär handlar ofta om att få tillbaka rörlighet, minska spänningar och stärka området runt skuldror och bål. De ska kännas kontrollerade och inte provocera kraftig smärta.
Exempel på övningar som kan ingå:
- Mjuk rotation av bröstryggen
- Rörlighetsövningar för bröstkorg och revben
- Skulderbladskontroll
- Lätta styrkeövningar för övre rygg
- Andningsövningar för att minska spänning
- Pausrörelser för dig som sitter mycket
- Övningar för nacke, axlar och bröstrygg tillsammans
Vilka övningar som passar just dig, beror på dina besvär!
Om du får huggande smärta vid andning, smärta i bröstet eller symtom som känns ovanliga bör du först få en bedömning.
Vad kan du göra själv?
Om du har stelhet eller molande värk i bröstryggen kan små förändringar i vardagen ofta hjälpa. Det handlar sällan om att hitta den “perfekta hållningen”, utan om att skapa mer variation och mindre ensidig belastning.
Du kan prova att:
- Byta position ofta under arbetsdagen
- Ta korta rörelsepauser
- Göra mjuka rotationer för bröstryggen
- Undvika att sitta helt stilla länge
- Se över skärm, stol och arbetsställning
- Variera träningen med rörlighet och styrka
- Andas lugnt och djupt om du märker att du spänner dig
- Söka hjälp om besvären återkommer eller begränsar vardagen.
Om smärtan känns tryckande i bröstet, inte tydligt påverkas av rörelse eller kommer med allmänpåverkan bör du söka vård.
Övningar du kan göra själv vid bröstryggsmärta
1. Sittande bröstryggsrotation
- Startposition:
Sitt upprätt på en stol med fötterna i golvet och armarna korsade över bröstet. - Utförande:
Rotera överkroppen långsamt åt ena sidan så långt det känns bekvämt. Återgå till mitten och upprepa åt andra sidan. - Repetitioner:
10 gånger per sida. - Syfte:
Ökar rörligheten i bröstryggen och kan minska stelhet mellan skulderbladen.
2. Axelrullningar bakåt
- Startposition:
Sitt eller stå med avslappnade armar längs sidorna. - Utförande:
Lyft axlarna upp mot öronen, rulla dem bakåt och sänk dem långsamt igen i en mjuk cirkelrörelse. - Repetitioner:
10–15 gånger. - Syfte:
Minskar spänningar i nacke, axlar och övre delen av ryggen.
3. Katt–ko (Cat-Cow)
- Startposition:
Stå på alla fyra med händerna under axlarna och knäna under höfterna. - Utförande:
Runda ryggen försiktigt uppåt och låt sedan ryggen sjunka ner samtidigt som bröstet öppnas. Växla långsamt mellan positionerna. - Repetitioner:
10–15 gånger. - Syfte:
Ger mjuk rörelse genom hela ryggraden och kan minska stelhet i bröstryggen.
Övningarna ovan fokuserar främst på att öka rörligheten i bröstryggen och minska känslan av stelhet. För många personer kan det ge snabb lindring, särskilt om besvären beror på spända muskler eller nedsatt rörlighet.
Men stretching är inte alltid hela lösningen.
När stretching inte räcker – stärk musklerna i bröstryggen
Om du sitter har ett stillasittande arbete eller ofta har huvudet och axlarna framåtroterade kan musklerna mellan skulderbladen bli förlängda och svaga över tid. Det gäller bland annat rhomboideerna och delar av den mellersta trapeziusmuskulaturen, vars uppgift är att dra skulderbladen bakåt och hjälpa till att hålla en upprätt hållning.
I sådana fall kan ytterligare stretching ibland ge tillfällig lindring, men inte lösa grundorsaken till besvären. För många känns det istället bättre att aktivera och stärka musklerna som hjälper skulderbladen tillbaka till en mer naturlig position.
Tecken på att styrketräning kan vara hjälpsamt:
- Du sitter mycket framför dator eller skrivbord
- Axlarna tenderar att falla framåt
- Du känner dig trött eller öm mellan skulderbladen
- Besvären kommer ofta efter långa perioder av sittande
- Du får tillfällig lindring av stretching men smärtan återkommer snabbt
4. Omvänd flyes med gummiband
- Startposition:
Stå eller sitt med rak hållning. Håll ett träningsband (går även att utföra med kablar på gym) framför kroppen med armarna sträckta i axelhöjd. - Utförande:
Dra armarna långsamt utåt och bakåt samtidigt som du för skulderbladen mot varandra. Håll ytterläget en sekund och återgå sedan kontrollerat till startpositionen. - Repetitioner:
10–15 repetitioner, 2–3 set - Syfte:
Stärker musklerna mellan skulderbladen, inklusive rhomboideerna och den mellersta delen av trapezius. Övningen kan bidra till bättre hållning och minska belastningen på bröstryggen vid långvarigt sittande. - Tips
Fokusera på att rörelsen ska komma från skulderbladen snarare än från armarna. Tänk att du försöker “stoppa en penna mellan skulderbladen” när du drar bak armarna.
Viktigt att tänka på:
Övningen ska kännas aktiverande snarare än smärtsam. Börja med lätt motstånd och öka gradvis i takt med att styrkan förbättras. Om du får ökade besvär eller smärta som strålar ut i armarna bör du avbryta övningen och söka professionell rådgivning.
När bör du söka akut vård?
De flesta bröstryggsbesvär från muskler och leder är inte farliga, men smärta i bröstrygg och bröstkorg kan ibland ha andra orsaker. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på symtom som inte passar med vanliga rörelsebesvär.
Sök akut vård eller kontakta 1177 direkt om du har smärta i bröstrygg eller bröstkorg tillsammans med något av följande:
- Tryck, åtstramning eller kraftig smärta i bröstet
- Andfåddhet, yrsel, kallsvettning eller illamående
- Smärta som strålar ut i arm, käke, hals eller rygg och inte tydligt påverkas av rörelse
- Feber, sjukdomskänsla eller infektionstecken.
Ryggsmärta efter fall, olycka eller kraftigt trauma - Domningar, svaghet eller neurologiska symtom
- Oförklarlig viktnedgång, cancersjukdom eller kraftig allmänpåverkan
Hur länge sitter bröstryggsbesvär i?
Hur länge besvären sitter i beror på orsaken, hur länge du har haft ont och hur kroppen belastas i vardagen. Akut stelhet eller en lokal låsning kan ibland förbättras snabbt, medan återkommande besvär från stillasittande, stress eller ensidig belastning ofta behöver ett mer långsiktigt upplägg.
Om bröstryggsbesvären kommer tillbaka gång på gång är det viktigt att titta på helheten. Då kan behandling behöva kombineras med rörlighetsövningar, styrka, ergonomiska justeringar och råd kring pauser, andning och belastning.
Kan dålig hållning orsaka ont i bröstryggen?
Hos många personer är dålig hållning en bidragande faktor. När axlarna faller framåt och huvudet skjuts fram ökar belastningen på musklerna mellan skulderbladen. Framför allt kan rhomboideerna och mellersta trapezius behöva arbeta hårdare för att hålla skulderbladen stabila.
Därför innehåller behandling ofta en kombination av rörlighetsträning, styrkeövningar och råd kring belastning snarare än enbart stretching.
Boka behandling för bröstryggsmärta
Har du ont i bröstryggen, mellan skulderbladen eller runt revbenen? Hos MedArbetarna kan du boka tid hos legitimerad naprapat på både Östermalm och Ekerö. Vi hjälper dig med undersökning, behandling, rörlighetsövningar och råd för att minska besvären och förbättra funktionen.
Naprapat på Östermalm
MedArbetarna Naprapaterna Östermalm
Adress: Östermalmsgatan 62, 114 50 Stockholm
Öppettider: Vardagar 08:00-17:00
Telefon: 08-662 36 35
Naprapat på Ekerö
MedArbetarna Naprapaterna Ekerö
Adress: Bryggavägen 131d, 178 51 Ekerö
Öppettider XXX
Telefon: 08-662 36 35
Vanliga frågor om bröstryggproblem
Varför får man ont i bröstryggen?
Kan bröstryggsbesvär ge smärta runt revbenen?
Kan naprapat hjälpa vid ont i bröstryggen?
Vilka övningar hjälper vid stel bröstrygg?
Kom i kontakt med oss
Vill du boka tid för behandling, rehabilitering eller rådgivning? Hos MedArbetarna i Ekerö får du hjälp med ryggont, nackbesvär, skuldror, axlar, idrottsskador och andra muskel- och ledbesvär. Vi hjälper privatpersoner, företag och försäkringspatienter med personlig vård och korta väntetider.
Du är alltid välkommen att kontakta oss för rådgivning eller mer information om våra tjänster inom naprapati, rehabilitering och smärtbehandling. Du kan även nå oss via telefon på 08-662 36 35 eller via kontaktformuläret.
Fyll i formuläret vid frågor
Läs mer om skador
Samarbetspartners och anslutna försäkringsbolag
För att du skall känna en trygghet i att du får bästa möjliga hjälp och rehabiliteringsprogram har vi knutit till oss aktörer som kompletterar vår verksamhet. Vi har också ett nära och bra samarbete med de största leverantörerna av sjukvårdsförsäkringar.
