Känns axeln ostadig, som att den glappar eller nästan hoppar ur led vid vissa rörelser? Då kan det handla om axelinstabilitet. Hos MedArbetarna får du hjälp av legitimerade naprapater med undersökning, behandling, stabiliseringsträning och råd kring hur du kan bygga upp axelns kontroll steg för steg.
Axelinstabilitet innebär att axelleden inte känns tillräckligt stabil i vissa lägen. Det kan handla om att axeln har varit ur led, att den delvis glider ur läge, eller att du har en känsla av osäkerhet och bristande kontroll vid träning, lyft eller vardagsrörelser.
På denna sida
Vad menas med axelinstabilitet?
Axelinstabilitet betyder att axelleden upplevs ostadig eller har en tendens att glida ur sitt normala läge. Axeln är kroppens mest rörliga led, vilket gör att den kan röra sig i många riktningar. Samtidigt ställer det höga krav på muskler, ledkapsel, ligament, ledläpp och skulderbladskontroll för att axeln ska kännas trygg och stabil.
Instabilitet kan uppstå efter en tydlig skada, till exempel om axeln gått ur led. Den kan också utvecklas gradvis hos personer med överrörlighet, idrottare eller personer som ofta belastar axeln i ytterlägen.
Axelinstabilitet kan delas in i främre, bakre eller multidirektionell instabilitet, där främre instabilitet är den vanligaste formen.
Vid bedömning av axelinstabilitet är det viktigt att identifiera vilken typ av instabilitet som föreligger, vilka situationer eller rörelser som provocerar symtomen samt hur axeln fungerar under belastning och rörelse. Dessa faktorer ligger till grund för en individanpassad rehabiliteringsplan, där behandling och träning utformas utifrån patientens specifika behov och förutsättningar.
Vad är skillnaden på axelsubluxation och en axel som är ur led?
Vid subluxation glider axeln delvis ur sitt normala läge men går tillbaka igen, ofta spontant. Det kan kännas som att axeln “hoppar till”, glappar eller nästan går ur led. Det kan vara obehagligt även om det inte alltid gör väldigt ont.
Vid axel ur led, eller axelluxation, har överarmsbenets ledhuvud helt lämnat ledpannan. Det är ofta mycket smärtsamt och kräver akut vård. Axeln behöver sättas tillbaka i rätt läge, och röntgen kan behövas för att kontrollera att leden sitter rätt.
Om du misstänker att axeln är ur led ska du söka akut vård. Försök inte själv dra tillbaka axeln.
Traumatisk och atraumatisk axelinstabilitet
Axelinstabilitet delas ofta in efter hur den uppstått.
Traumatisk instabilitet
Instabilitet efter en skada eller att axeln gått ur led
Traumatisk instabilitet uppstår efter en tydlig skada, till exempel fall, tackling, kast, olycka eller att axeln gått ur led. Efter en luxation kan ledkapsel, ligament eller ledläpp påverkas, vilket kan göra att axeln känns osäkrare efteråt.
Det här är vanligt inom idrotter där axeln hamnar i utsatta lägen, till exempel handboll, hockey, kampsport, skidåkning, klättring eller gymträning. Efter en första luxation kan vissa få återkommande instabilitet, särskilt om axeln utsätts för liknande belastningar igen.
Atraumatisk instabilitet
Instabilitet utan en tydlig skada, ofta kopplad till överrörlighet eller nedsatt muskelkontroll
Atraumatisk instabilitet kommer utan en tydlig olycka. Den kan hänga ihop med överrörlighet, långvarig belastning, nedsatt muskelkontroll eller idrotter där axeln ofta används i ytterlägen. Det kan till exempel förekomma hos simmare, kastidrottare, gymtränande, dansare eller personer med generellt rörliga leder.
Vid atraumatisk instabilitet är stabiliseringsträning ofta en central del.
Vårdpersonalstödet hos 1177 beskriver att multidirektionell instabilitet i axelled ofta behandlas med fysioterapi under längre tid, 6–12 månader, och att kirurgi sällan är aktuellt.
Vanliga symtom vid axelinstabilitet
Axelinstabilitet behöver inte alltid göra ont hela tiden. För många är det känslan av osäkerhet som är mest besvärande. Axeln kan kännas bra i vardagen men bli otrygg vid vissa rörelser, träning eller belastning.
Vanliga symtom är:
- Känsla av att axeln glappar.
- Känsla av att axeln håller på att hoppa ur led.
- Plötsligt obehag i vissa ytterlägen.
- Smärta vid kast, pressar, simning eller klättring.
- Svaghetskänsla i axeln.
- Rädsla för vissa rörelser.
- Klickande, knäppande eller “hoppande” känsla.
- Återkommande subluxationer.
- Svårt att lita på axeln vid träning eller belastning.
- Spänningar i nacke, skuldror eller övre rygg som kompensation.
Om axeln faktiskt går ur led, om du får domningar, tydlig kraftförlust eller stark smärta efter trauma bör du söka vård.
Vilka drabbas ofta?
Axelinstabilitet kan drabba olika personer, men är vanligare i vissa grupper. VISS beskriver att främre axelinstabilitet är särskilt vanlig hos män mellan 18 och 30 år.
Vanliga grupper är:
- Personer som haft axeln ur led tidigare.
- Kastidrottare, till exempel handbollsspelare och basebollspelare.
- Simmare.
- Klättrare.
- Gymtränande, särskilt vid pressövningar eller ytterlägen.
- Kampsportare och kontaktsportare.
- Personer med överrörlighet.
- Personer med tidigare axelskador.
- Personer som ofta belastar axeln ovan axelhöjd.
- Instabilitet kan också påverkas av rotatorkuffens styrka, skulderbladets kontroll och hur väl axeln klarar belastning i ytterlägen.
Intern länk: Läs mer om rotatormanschettskada.
Intern länk: Läs mer om axelbesvär och ont i axeln.
Behandling av axelinstabilitet hos naprapat i Stockholm
Hos MedArbetarna börjar vi med en undersökning av axelns rörlighet, stabilitet, styrka och kontroll. Vi går igenom hur besvären började, om axeln har varit ur led, vilka rörelser som känns osäkra och vad du vill kunna göra igen.
Undersökningen kan omfatta:
- Rörlighet i axel, nacke och bröstrygg.
- Styrka i rotatorkuffen.
- Skulderbladets kontroll.
- Stabilitetstester.
- Bedömning av smärta och osäkerhet i ytterlägen.
- Genomgång av träning, idrott eller arbetsbelastning.
- Bedömning av om du bör söka läkare eller ortoped.
Behandlingen kan innehålla manuell behandling, mjukdelsbehandling, ledmobilisering där det är lämpligt, men framför allt stabiliseringsträning och belastningsanpassning. Vid instabilitet är målet ofta att axeln ska kännas tryggare och kunna tåla rörelser successivt bättre.
Naprapat på Östermalm
MedArbetarna Naprapaterna Östermalm
Adress: Östermalmsgatan 62, 114 50 Stockholm
Öppettider: Vardagar 08:00-17:00
Telefon: 08-662 36 35
Naprapat på Ekerö
MedArbetarna Naprapaterna Ekerö
Adress: Bryggavägen 131d, 178 51 Ekerö
Öppettider XXX
Telefon: 08-662 36 35
Stabiliseringsträning och rehab
Rehab vid axelinstabilitet handlar mycket om kontroll. Axeln behöver lära sig att vara stabil i de lägen där du tidigare känt osäkerhet. Det görs genom gradvis träning av rotatorkuff, skulderblad, bål och armfunktion.
Rehaben kan innehålla:
- Rotatorkuffträning med lätt belastning.
- Skulderbladskontroll.
- Balans- och kontrollövningar för axeln.
- Styrka i drag- och pressrörelser.
- Proprioception, alltså ledens känsla för position.
- Gradvis träning i ytterlägen.
- Teknikanpassning vid gym, kast, simning eller klättring.
- Återgångsplan till idrott eller träning.
Exempel på övningar göra axeln mer stabil
Vid axelinstabilitet handlar övningarna framför allt om att bygga upp kontroll, stabilitet och trygghet i axeln. Målet är inte att belasta tungt, utan att lära axelleden, rotatorcuffen och skulderbladet att samarbeta bättre i rörelser där axeln tidigare känts osäker.
Övningarna ska utföras långsamt och kontrollerat. De ska inte provocera fram känslan av att axeln håller på att hoppa ur led. Om du känner tydlig osäkerhet, smärta, glapp eller subluxation behöver övningen justeras.
Utåtrotation med gummiband
Utåtrotation med gummiband stärker rotatorcuffen och hjälper axeln att hålla sig stabil vid rörelser där armen roteras utåt. Det är en viktig övning vid instabilitet, särskilt om axeln känns osäker vid träning, kast, pressövningar eller rörelser ut från kroppen.
Så här gör du:
- Fäst ett lätt gummiband i armbågshöjd.
- Stå med sidan mot fästpunkten och håll gummibandet i handen längst bort från fästet.
- Böj armbågen till cirka 90 grader och håll den tätt intill kroppen (du kan placera en hopvikt handduk mellan armbågen och sidan för att lättare hålla rätt position).
- Börja med underarmen framför magen.
- Rotera långsamt underarmen utåt så långt du kan utan att axeln känns osäker eller att armbågen lämnar sidan av kroppen.
- Stanna kort i ytterläget och känn att axeln fortfarande känns stabil.
- För sedan långsamt tillbaka underarmen till startpositionen med full kontroll.
Utför rörelsen lugnt och kontrollerat. Fokusera på kvalitet och stabilitet snarare än att använda ett tungt motstånd.
Rekommendation: 2–3 set med 10–15 repetitioner per sida, 3–5 gånger per vecka.
Inåtrotation med gummiband
Inåtrotation tränar kontrollen på framsidan av axeln och hjälper till att skapa bättre stabilitet när armen förs in mot kroppen. Övningen kan vara användbar vid både traumatisk och atraumatisk axelinstabilitet, men ska göras med låg belastning i början.
Så här gör du:
- Fäst ett lätt gummiband i armbågshöjd.
- Stå med sidan mot fästpunkten och håll gummibandet i handen närmast fästet.
- Böj armbågen till cirka 90 grader och håll den nära kroppen under hela övningen.
- Börja med underarmen riktad ut från kroppen.
- Dra långsamt underarmen in mot magen genom att rotera i axelleden.
- Håll slutläget en kort stund utan att axeln skjuts framåt.
- Återgå långsamt till startpositionen och behåll kontrollen hela vägen.
Om axeln känns ostadig, glider framåt eller om du behöver kompensera med resten av kroppen bör du minska motståndet.
Rekommendation: 2–3 set med 10–15 repetitioner per sida, 3–5 gånger per vecka.
Skulderblad bakåt och nedåt
Skulderbladets position påverkar hur stabil axeln känns. Vid axelinstabilitet kan skulderbladet ibland röra sig för lite, för mycket eller i fel timing, vilket gör att axelleden får sämre stöd.
Så här gör du:
- Sitt eller stå med rak hållning och avslappnade axlar.
- Låt armarna hänga avslappnat längs sidorna.
- För skulderbladen försiktigt bakåt som om du vill öppna upp bröstkorgen.
- För därefter skulderbladen lätt nedåt, bort från öronen.
- Håll positionen i 3–5 sekunder samtidigt som du andas lugnt.
- Slappna sedan av och återgå till utgångsläget.
Rörelsen ska vara liten och kontrollerad. Undvik att spänna nacken eller dra skulderbladen hårt mot varandra.
Rekommendation: 2–3 set med 10–15 repetitioner, dagligen eller minst 5 gånger per vecka.
Lätt armstöd mot vägg
Den här övningen hjälper axeln att träna stabilitet utan stora rörelser. Den passar ofta bra tidigt i rehaben, eftersom du kan aktivera axeln i ett tryggt läge utan att föra armen ut i ytterlägen.
Så här gör du:
- Stå cirka en armlängd från en vägg.
- Placera handflatan mot väggen i ungefär brösthöjd.
- Håll armbågen lätt böjd och axeln avslappnad.
- Tryck försiktigt handen in mot väggen utan att röra armen.
- Känn hur musklerna runt axeln aktiveras för att hålla leden stabil.
- Håll trycket i 5–10 sekunder.
- Slappna av och upprepa flera gånger.
Axeln ska kännas stadig under hela övningen. Om den glider framåt eller känns osäker minskar du trycket.
Rekommendation: 2–3 set med 8–12 hållningar, 3–5 gånger per vecka.
Viktförskjutning mot vägg
Viktförskjutning mot vägg är en bra kontrollövning för dig som behöver träna axelns förmåga att tåla lätt belastning. Den hjälper också kroppen att förbättra proprioceptionen, alltså känslan för var axelleden befinner sig.
Så här gör du:
- Stå framför en vägg och placera båda händerna mot väggen i axelbredd.
- Håll armbågarna lätt böjda och kroppen rak.
- Lägg försiktigt lite av kroppsvikten genom händerna mot väggen.
- För långsamt vikten åt ena sidan så att den ena armen belastas något mer.
- Flytta sedan vikten tillbaka till mitten.
- Fortsätt därefter åt andra sidan.
- Upprepa rörelsen lugnt och kontrollerat utan att tappa stabiliteten i axlarna.
Rörelsen ska vara liten i början. När kontrollen förbättras kan belastningen gradvis ökas.
Rekommendation: 2–3 set med 10–20 viktförskjutningar, 3–5 gånger per vecka.
Kontrollerad rodd med gummiband
Rodd med gummiband stärker övre rygg och förbättrar skulderbladskontrollen. Det är viktigt vid axelinstabilitet eftersom en stabil skuldra hjälper axelleden att arbeta från en bättre position.
Så här gör du:
- Fäst ett gummiband framför dig i ungefär brösthöjd.
- Stå med lätt böjda knän och håll en hand i varje ände av bandet.
- Sträck fram armarna och hitta en stabil hållning.
- Dra långsamt armbågarna bakåt längs sidorna av kroppen.
- Låt skulderbladen röra sig kontrollerat bakåt och lätt nedåt.
- Stanna kort när händerna når sidan av kroppen.
- Återgå långsamt till startpositionen utan att tappa hållningen.
Undvik att rycka i bandet, dra upp axlarna mot öronen eller luta kroppen bakåt för att hjälpa till.
Rekommendation: 2–3 set med 10–15 repetitioner, 3–5 gånger per vecka.
Lätt hållposition i utåtrotation
Den här övningen tränar axeln att hålla en stabil position utan stora rörelser. Den kan vara särskilt användbar om axeln känns osäker i vissa lägen men behöver bygga upp mer kontroll.
Så här gör du:
- Stå eller sitt med rak hållning.
- Böj armbågen till cirka 90 grader och håll den nära kroppen.
- Rotera underarmen lätt utåt tills du känner att musklerna runt axeln aktiveras.
- Behåll positionen utan att röra armen vidare.
- Fokusera på att axeln känns centrerad, stabil och avslappnad.
- Håll positionen i 5–10 sekunder.
- Återgå långsamt till startläget och upprepa.
Om du vill göra övningen något tyngre kan du använda ett mycket lätt gummiband, men stabilitet och kontroll är viktigare än motståndet.
Rekommendation: 2–3 set med 8–12 hållningar, 3–5 gånger per vecka.
Övningar vid axelinstabilitet ska kännas trygga. De ska inte ge en känsla av att axeln glappar, hoppar till eller är på väg ur led. Om en övning provocerar subluxation, tydlig osäkerhet eller ökande smärta bör du avbryta och anpassa övningen.
Börja med låg belastning, små rörelser och god kontroll. När axeln känns stabilare kan övningarna gradvis göras mer utmanande, till exempel med mer motstånd, längre hävarm eller rörelser närmare de lägen där du tidigare känt instabilitet.
När kan man behöva opereras?
Operation kan bli aktuellt vid återkommande luxationer (axel hoppar ur led), stora besvär eller strukturella skador där rehab inte ger tillräcklig stabilitet. Det är läkare och ortoped som bedömer om operation behövs.
Hos MedArbetarna kan vi hjälpa dig med bedömning, rehab och belastningsråd. Om symtomen tyder på att du behöver medicinsk utredning eller ortopedbedömning hjälper vi dig att förstå när det är dags att söka vidare.
Vanliga frågor om instabila axlar
Vad är axelinstabilitet?
Vad är skillnaden mellan subluxation och axel ur led?
Vid subluxation glider axeln delvis ur sitt läge men går tillbaka igen. Vid axel ur led, eller luxation, har ledhuvudet helt lämnat ledpannan och behöver oftast behandlas akut av vården.
Kan naprapat hjälpa till med en instabil axel?
Vilka övningar hjälper vid instabil axel?
Vanliga övningar är utåtrotation och inåtrotation med gummiband, skulderbladskontroll, lätt armstöd mot vägg och kontrollerad rodd. Övningarna ska anpassas så att de inte provocerar fram känslan av att axeln hoppar ur led.
Se fler exempel högre upp!
Är det farligt om axeln hoppar ur led?
En axel som hoppar ur led behöver bedömas av vården. Leden behöver komma rätt igen, och röntgen kan behövas för att kontrollera läget. Försök inte själv dra tillbaka axeln.
Boka behandling för axelinstabilitet i Stockholm
Känns axeln ostadig, glappande eller som att den riskerar att hoppa ur led? Hos MedArbetarna kan du boka tid hos legitimerad naprapat på både Östermalm och Ekerö. Vi hjälper dig med undersökning, behandling, stabiliseringsträning och en tydlig plan för att bygga upp axelns kontroll.
Du är alltid välkommen att kontakta oss för rådgivning eller mer information om våra tjänster inom naprapati, rehabilitering och smärtbehandling. Du kan även nå oss via telefon på 08-662 36 35 eller via kontaktformuläret.
Fyll i formuläret vid frågor
Läs mer om skador
Samarbetspartners och anslutna försäkringsbolag
För att du skall känna en trygghet i att du får bästa möjliga hjälp och rehabiliteringsprogram har vi knutit till oss aktörer som kompletterar vår verksamhet. Vi har också ett nära och bra samarbete med de största leverantörerna av sjukvårdsförsäkringar.
