Har du ont i knäet när du går, reser dig från en stol, går i trappor eller belastar knäet längre stunder? Då kan det handla om knäartros. Hos MedArbetarna får du hjälp av legitimerade naprapater med undersökning, behandling, anpassade övningar och råd kring hur du kan minska besvären och förbättra funktionen i vardagen.
Knäartros är vanligt och kan ge både smärta, stelhet och svullnad. Det betyder däremot inte att du måste sluta röra på dig. Tvärtom är anpassad träning, daglig fysisk aktivitet och råd kring belastning viktiga delar av behandlingen vid artros. Den bästa behandlingen för de flesta med artros i höft, knä och hand är anpassad träning, daglig fysisk aktivitet och att undvika övervikt.
På denna sida
Vad är knäartros?
Knäartros innebär att knäleden har förändrats över tid. Brosket, ledytorna, benvävnaden, ledkapseln och omkringliggande vävnader kan påverkas. Artros kallades tidigare ofta för “ledförslitning”, men det ordet kan vara missvisande eftersom det låter som att knäet bara slits mer ju mer du använder det. I verkligheten kan rätt typ av rörelse och styrketräning hjälpa knäet att fungera bättre.
Vid knäartros kan du få ont när du belastar knäet, till exempel vid gång, trappor eller när du reser dig. Du kan också känna stelhet, svullnad eller att knäet knäpper och knakar.
Artros kan se olika ut från person till person. Vissa har tydliga förändringar men ganska lite smärta, medan andra har mer besvär i vardagen. Därför är det viktigt att inte bara titta på röntgenfynd, utan även på funktion, smärta, styrka, rörlighet och vad du vill kunna göra.
Vanliga symtom vid knäartros
Knäartros kommer ofta smygande. I början kanske knäet bara känns stelt efter vila eller gör ont vid längre promenader. Med tiden kan besvären bli tydligare och påverka trappor, gång, träning eller vardagliga rörelser.
Vanliga symtom för artros i knät är:
- Smärta i knäet vid gång eller belastning.
- Stelhet efter vila eller på morgonen.
- Svullnad eller känsla av vätska i knäet.
- Knäppningar, knaster eller krepitation.
- Svårt att gå i trappor.
- Smärta när du reser dig från stol.
- Nedsatt rörlighet.
- Trötthetskänsla i knäet efter aktivitet.
- Ibland värk efter längre promenader eller belastning.
- Känsla av att knäet inte riktigt orkar.
Smärtan kan sitta på insidan av knäet, runt knäskålen eller mer diffust i hela knäleden. Vissa får mest ont vid start efter vila, medan andra får mer besvär efter längre aktivitet.
Varför får man artros i knäet?
Knäartros utvecklas ofta genom en kombination av flera faktorer. Det handlar inte bara om ålder, även om risken ökar med tiden. Tidigare skador, ärftlighet, övervikt, hög belastning, svaghet i muskulaturen och tidigare menisk- eller korsbandsskador kan påverka.
Vanliga faktorer som kan bidra är:
- Tidigare knäskada.
- Tidigare meniskskada eller korsbandsskada.
- Ålder.
- Ärftlighet.
- Övervikt eller hög belastning över tid.
- Svaghet i lår, höft eller säte.
- Långvarig inaktivitet.
- Arbete eller idrott med hög knäbelastning.
- Nedsatt rörlighet eller tidigare operation.
Skillnad mellan knäartros och meniskskada
Knäartros och meniskskada kan ibland ge liknande symtom, till exempel smärta, svullnad och obehag vid belastning. Men det finns vissa skillnader.
Vid knäartros kommer besvären ofta smygande. Det är vanligt med stelhet, värk vid belastning, svullnad och nedsatt funktion över tid. Smärtan kan vara mer diffus och påverka gång, trappor och vardagsrörelser.
Vid meniskskada kan besvären komma efter en vridning eller skada, men de kan också vara degenerativa och komma gradvis. Typiska menisksymtom kan vara smärta vid vridning, svullnad, hugg eller att knäet låser sig.
Om knäet låser sig, svullnar kraftigt efter trauma eller känns tydligt instabilt bör du söka vård för bedömning.
Intern länk: Läs mer om meniskskada.
Intern länk: Läs mer om knäbesvär och knäsmärta.
Träning som behandling vid knäartros
Träning är en av de viktigaste delarna vid knäartros. Det kan kännas motsägelsefullt att röra på ett knä som gör ont, men rätt dos träning kan minska smärta, förbättra styrka och göra vardagen lättare. Viss.nu beskriver att fysioterapi vid artros innefattar individuellt anpassad, handledd träning med syfte att stärka muskulaturen kring leden, och att störst symtomlindring ses när patienten tränar, får information och vid behov minskar i vikt.
Målet med träningen är inte att “slita mer” på knäet. Målet är att förbättra knäets stöd, styrka och kontroll så att leden belastas bättre. Starkare lår, höfter och säte kan hjälpa knäet att klara gång, trappor och vardagsrörelser med mindre besvär.
Träningen behöver anpassas efter din nivå. För vissa kan det börja med enkla övningar hemma. För andra kan det handla om gymträning, cykling, promenader, balansövningar och successivt mer belastning.
Varför rörelse hjälper – och inte skadar
Många med knäartros blir rädda för att rörelse ska förvärra knäet. Det är förståeligt, särskilt om knäet gör ont vid belastning. Men att helt undvika rörelse kan göra knäet stelare och musklerna svagare, vilket ofta gör vardagen svårare.
Rörelse hjälper till att:
- Bibehålla rörlighet.
- Stärka musklerna runt knäet.
- Förbättra balansen.
- Minska stelhet.
- Göra gång och trappor lättare.
- Öka tryggheten i vardagen.
- Minska risken att du undviker aktivitet mer och mer.
Det viktiga är rätt dos. Du ska inte pressa dig igenom kraftig smärta, men du behöver ofta röra dig regelbundet på en nivå som kroppen tolererar.
Behandling av knäartros hos naprapat
Hos MedArbetarna börjar vi med att undersöka hur knäet fungerar och hur besvären påverkar din vardag. Vi går igenom när du får ont, vad som lindrar, om knäet svullnar, hur det känns i trappor och vilka aktiviteter du vill kunna göra mer av.
Undersökningen kan innehålla:
- Rörlighetstest av knä, höft och fot.
- Bedömning av gång, knäböj eller trappfunktion.
- Styrketest av lår, höft och säte.
- Bedömning av balans och kontroll.
- Genomgång av aktivitetsnivå och belastning.
- Råd kring träning, vardagsrörelse och återhämtning.
- Mjukdelsbehandling
- Övningar
- Belastningsråd
Naprapat på Östermalm
MedArbetarna Naprapaterna Östermalm
Adress: Östermalmsgatan 62, 114 50 Stockholm
Öppettider: Vardagar 08:00-17:00
Telefon: 08-662 36 35
Naprapat på Ekerö
MedArbetarna Naprapaterna Ekerö
Adress: Bryggavägen 131d, 178 51 Ekerö
Öppettider XXX
Telefon: 08-662 36 35
Lämpliga träningsformer vid knäartros
Det finns inte en träningsform som passar alla. Det viktigaste är att hitta något du kan göra regelbundet och som går att anpassa efter dagsform.
Exempel på träningsformer som ofta fungerar bra:
- Styrketräning för lår, höft, säte och vad
- Kortare promenader med lägre tempo
- Cykling
- Simning och vattenträning
- Balans- och kontrollövningar
Det bästa upplägget är ofta en kombination av styrka, vardagsrörelse och aktivitet som du tycker om.
Artrosskola och GLA:D
Artrosskola är ett strukturerat sätt att få kunskap, råd och träning vid artros.
Artrosskolan erbjuder patientutbildning och träning för personer med knä-, höft- och handartros.
GLA:D är ett välkänt koncept kopplat till utbildning och träning vid artros. Om du redan går eller har gått artrosskola kan naprapatbehandling och individuella övningar fungera som ett komplement, särskilt om du behöver hjälp att anpassa belastning, stärka kroppen eller förstå vilka rörelser som passar just dig.
Hos MedArbetarna kan vi hjälpa dig med praktiska övningar, behandling och en plan för vardaglig belastning.
Smärthantering och belastningsråd
Vid knäartros varierar smärtan ofta från dag till dag. Vissa dagar fungerar promenader och trappor bra, andra dagar känns knäet mer stelt eller svullet. Det betyder inte alltid att något har blivit skadat. Det kan handla om att knäet reagerar på belastning, sömn, återhämtning, väder, stress eller tidigare aktivitet.
Praktiska råd:
- Dela upp promenader i kortare rundor.
- Variera mellan gång, cykling och styrka.
- Använd ledstång i trappor vid behov.
- Träna regelbundet men dosera belastningen.
- Minska inte all aktivitet vid skov, men sänk nivån tillfälligt.
- Undvik stora ökningar av aktivitet från en dag till nästa.
- Se över skor om du får mer ont vid gång.
- Planera återhämtning efter mer belastande dagar.
Vid skov kan du behöva minska belastningen tillfälligt och sedan successivt öka igen.
Hjälpmedel, knästöd och avlastning
Vissa upplever att knästöd, stavar, bättre skor eller andra hjälpmedel gör vardagen lättare. Det är inte ett misslyckande att använda hjälpmedel. Tvärtom kan rätt stöd ibland göra att du kan röra dig mer och känna dig tryggare.
Exempel på hjälpmedel eller avlastning:
- Knästöd vid längre promenader.
- Gångstavar för bättre avlastning.
- Skor med bra komfort.
- Cykling som alternativ till långa promenader vid skov.
- Anpassad trappgång.
- Kortare men fler aktivitetsperioder.
Om du är osäker på vad som passar kan du få råd vid en undersökning.
Vanliga frågor om knäartros
Kan artros i knäet bli bättre av sig själv?
Artros försvinner inte av att enbart vila.
Många kan få mindre smärta och bättre funktion efter framförallt anpassad träning, regelbunden aktivitet och belastningsråd.
Är det farligt att träna med knäartros?
Nej, rätt anpassad träning är oftast en viktig del av behandlingen. Målet är att stärka musklerna runt knäet och förbättra funktionen. Du ska däremot inte pressa dig igenom kraftig smärta eller tydlig försämring.
Vilken träning är bäst vid knäartros?
Styrketräning för lår, höft och säte är ofta viktig. Promenader, cykling, simning och balansövningar kan också vara bra. Det bästa upplägget är individuellt och ska anpassas efter smärta, styrka och mål.
Hur vet jag om det är knäartros eller meniskskada?
Knäartros kommer ofta smygande med stelhet, värk och nedsatt funktion. Meniskskada kan ge smärta vid vridning, hugg, svullnad eller låsningar. Det kan överlappa, så en undersökning kan hjälpa till att bedöma vad som är mest sannolikt.
Finns det hjälpmedel vid knäartros?
Vissa upplever lindring av knästöd, bättre skor, stavar eller annan avlastning. Det kan vara ett bra komplement, men ersätter oftast inte styrketräning, rörelse och belastningsanpassning.
När är knäprotes aktuellt?
Knäprotes kan bli aktuellt vid svår artros där smärta och funktionsnedsättning är stora och andra åtgärder inte hjälper tillräckligt. Det är läkare och ortoped som bedömer om operation är rätt alternativ.
Kan naprapat hjälpa vid knäartros?
Ja, en naprapat kan hjälpa med undersökning, behandling, övningar och råd kring belastning. Fokus ligger ofta på att förbättra rörlighet, styrka och funktion så att vardagen blir lättare.
Boka naprapatbehandling vid knäartros i Stockholm
Har du knäartros, stelhet eller ont i knäet vid gång, trappor eller vardagsrörelser? Hos MedArbetarna kan du boka tid hos legitimerad naprapat på både Östermalm och Ekerö. Vi hjälper dig med undersökning, behandling, övningar och råd för att förbättra rörlighet, styrka och funktion.
Du är alltid välkommen att kontakta oss för rådgivning eller mer information om våra tjänster inom naprapati, rehabilitering och smärtbehandling. Du kan även nå oss via telefon på 08-662 36 35 eller via kontaktformuläret.
Fyll i formuläret vid frågor
Läs mer om skador
Samarbetspartners och anslutna försäkringsbolag
För att du skall känna en trygghet i att du får bästa möjliga hjälp och rehabiliteringsprogram har vi knutit till oss aktörer som kompletterar vår verksamhet. Vi har också ett nära och bra samarbete med de största leverantörerna av sjukvårdsförsäkringar.
