På denna sida
Priser och bokning för idrottsskaderehab
Du behöver ingen remiss för att boka tid hos oss. Du kan boka direkt online till våra kliniker på Östermalm eller Ekerö. Har du frågor om dina besvär, behandlingen eller vilken tid du ska boka är du också välkommen att kontakta oss.
Vad kostar ett besök?
Friskvårdsbidrag
Naprapatbehandling är sällan en godkänd friskvårdsaktivitet och vad som gäller kan även bero på din arbetsgivare. Däremot erbjuder vi olika typer av massagebehandlingar som kan vara berättigade till friskvårdsbidrag.
Kontakta oss gärna om du är osäker på vad som gäller inför din bokning.
Sjukvårdsförsäkring
Vi samarbetar med flera större leverantörer av sjukvårdsförsäkringar. Har du en privat sjukvårdsförsäkring kan du därför ha möjlighet att få hjälp med undersökning, behandling och rehabilitering genom din försäkring.
Kontakta oss eller ditt försäkringsbolag för att kontrollera vad som gäller för just din försäkring.
Vad är idrottsrehab?
Idrottsrehabilitering handlar om att hjälpa kroppen tillbaka efter en skada eller ett besvär som påverkar din träning och idrott.
Det kan handla om en akut skada som uppstått vid exempelvis fotboll, löpning, padel eller styrketräning, men också om smärta som gradvis har utvecklats när belastningen blivit större än vad kroppen hunnit anpassa sig till.
En bra rehabilitering handlar därför inte bara om var det gör ont. Vi behöver också förstå varför besvären uppstod, vilka krav din aktivitet ställer och vad kroppen behöver klara innan du är redo att återgå fullt ut.
Rehab från idrottsskador kan bland annat vara aktuellt vid:
- Muskelbristningar och sträckningar
- Stukningar
- Senbesvär
- Knäsmärta
- Axelbesvär
- Rygg- och höftproblem
- Ljumsksmärta
- Löparknä
- Hopparknä
- Benhinnebesvär
- Hälseneproblem
- Hälsporre och plantar fasciit
- Återkommande belastningsbesvär
- Rehabilitering efter operation
När kan du behöva hjälp med idrottsrehab?
Det är lätt att tänka att rehabilitering främst behövs efter en större idrottsskada. Men många av de personer vi hjälper har besvär som kommit gradvis över tid.
Kanske kan du fortfarande träna, men känner att något inte fungerar som det brukar. Det kan göra ont efter löprundan, vid vissa rörelser på gymmet eller varje gång träningsmängden ökar.
Vanliga anledningar att söka hjälp är att:
- Du har fått en akut skada under träning eller match
- Smärtan kommer tillbaka varje gång du börjar träna
- Du kan träna, men inte på den nivå du vill
- Du känner dig svag eller osäker efter en tidigare skada
- Du har svårt att veta vilka övningar du ska göra
- Du vill komma tillbaka till löpning, gym eller idrott efter ett längre uppehåll
- Du har gjort rehab men känner dig fortfarande inte redo att återgå fullt
- Du vill minska risken att samma skada kommer tillbaka
Ju tydligare vi kan förstå vilka moment som orsakar problem, desto lättare blir det att bygga en rehabilitering som faktiskt förbereder dig för det du vill kunna göra.
När är jag redo att börja träna igen?
Det finns sällan ett enda test som kan ge hela svaret.
Istället behöver flera delar vägas samman.
Du kan exempelvis behöva kunna genomföra relevanta styrke- och funktionstester, tåla successivt hårdare träningspass och utföra de rörelser din idrott kräver utan tydlig försämring.
För en löpare kan det innebära att först klara gång och lätt jogg innan löpsträckan och hastigheten ökas.
För en fotbollsspelare kan det dessutom krävas sprint, hopp, riktningsförändringar och bollmoment innan full träning och match blir aktuellt.
Återgång till idrott är därför bäst att se som en process snarare än ett enskilt datum.
Kan jag fortsätta träna under rehabiliteringen?
I många fall, ja.
Att rehabilitera en skada behöver inte innebära att all träning försvinner.
Ofta går det istället att anpassa träningen så att du undviker de moment som tydligt provocerar skadan men fortsätter träna sådant som fungerar.
Det kan exempelvis innebära att du tillfälligt byter löpning mot cykel, minskar träningsvikten eller tränar andra delar av kroppen.
Vilken belastning som är lämplig beror däremot på skadan. Vid misstänkt större skada, fraktur, uttalad instabilitet eller kraftig funktionsnedsättning kan en medicinsk bedömning behövas innan träningen fortsätter.
Så kan rehabilitering från idrottsskador gå till
Rehabilitering efter en idrottsskada sker vanligtvis i flera steg. Exakt hur snabbt du går framåt beror på vilken skada du har, hur kroppen reagerar och vilka krav du ska tillbaka till.
Det viktiga är därför inte bara hur många veckor som har gått, utan vad kroppen faktiskt klarar av.
Fas 1 – minska irritation och behålla funktion
Tidigt efter en skada handlar det ofta om att undvika den belastning som tydligt förvärrar besvären samtidigt som du behåller så mycket rörelse och funktion som möjligt.
Målet är sällan att ligga helt stilla.
Beroende på skadan kan den första fasen innehålla:
- Anpassning av träningen
- Råd om belastning
- Lätta rörelseövningar
- Tidig kontrollerad belastning
- Smärtlindrande behandling
- Alternativ träning som inte provocerar skadan
Vid akuta mjukdelsskador kan principer från PEACE & LOVE användas som vägledning för hur den första tiden och den efterföljande belastningen hanteras.
PEACE & LOVE vid akuta idrottsskador
Vid akuta mjukdelsskador har man tidigare ofta använt RICE och senare POLICE. Idag används även PEACE & LOVE, som lägger större vikt vid att först skydda skadan och sedan gradvis återgå till belastning och aktivitet.
PEACE – de första dagarna
Protection
Skydda området från rörelser och belastning som tydligt förvärrar smärtan.
Elevation
Om området är svullet kan högläge användas under den första tiden.
Avoid anti-inflammatories
PEACE & LOVE-modellen lyfter att antiinflammatoriska behandlingar inte bör användas slentrianmässigt vid alla mjukdelsskador.
Compression
Kompression kan användas för stöd och för att hantera svullnad.
Education
Förstå skadan och följ en tydlig plan istället för att försöka hitta en snabb lösning.
LOVE – när den akuta fasen lagt sig
Load
Belastningen ökas gradvis utifrån vad kroppen tolererar.
Optimism
Trygghet och förståelse kring skadan är en viktig del av rehabiliteringen.
Vascularisation
Lätt aktivitet kan successivt användas för att återgå till normal rörelse och träning.
Exercise
Rehabövningar används för att återställa styrka, rörlighet, kontroll och funktion.
Fas 2 – bygga upp styrka och belastningstålighet
När irritationen har minskat börjar vi successivt öka belastningen.
Det är ofta här den viktigaste delen av rehabiliteringen sker.
Muskler, senor och leder behöver utsättas för rätt mängd belastning för att återfå sin kapacitet. Belastningen behöver samtidigt anpassas så att steget framåt inte blir större än vad kroppen klarar.
Rehabiliteringen kan innehålla:
- Isometrisk styrketräning
- Kontrollerad dynamisk styrketräning
- Excentrisk och koncentrisk träning
- Balans och koordination
- Rörlighet
- Bål- och höftkontroll
- Stegrad träningsvolym
Övningarna väljs utifrån just din skada och din aktivitet.
En löpare behöver exempelvis förberedas för repetitiva stötar och längre belastning, medan en fotbollsspelare även behöver klara sprint, hopp, inbromsningar och snabba riktningsförändringar.
Fas 3 – tillbaka till idrottsspecifik träning
vara smärtfri i vardagen innebär inte automatiskt att kroppen är redo för full träning.
Nästa steg är därför att närma sig de faktiska krav som din idrott ställer.
Det kan exempelvis innebära:
- Löpstegring
- Snabbare löpning
- Sprint
- Hopp och landningar
- Riktningsförändringar
- Acceleration och inbromsning
- Explosiva rörelser
- Tyngre styrketräning
- Idrottsspecifika övningar
Belastningen ökas successivt så att du kan testa kroppen under mer realistiska förhållanden innan du återgår helt. Den här typen av progression finns även i vårt befintliga rehabupplägg, där den sista fasen innehåller bland annat sprint, hopp, riktningsförändringar, styrketest och idrottsspecifika moment.
Fas 4 – tillbaka till träning och idrott
Sista steget är att bedöma om kroppen är redo för den träning eller idrott du vill tillbaka till.
Det bör inte enbart avgöras av hur lång tid som har gått sedan skadan.
Vi tittar istället på flera faktorer, exempelvis:
- Smärta
- Rörlighet
- Styrka
- Uthållighet
- Balans och kontroll
- Explosivitet
- Funktionella tester
- Idrottsspecifika rörelser
- Hur kroppen reagerar på ökad träningsbelastning
- Hur trygg du känner dig i rörelsen
För vissa innebär målet att kunna springa fem kilometer igen. För andra innebär det att kunna genomföra en fotbollsmatch, spela padel flera gånger i veckan eller återgå till tunga lyft.
Därför behöver kriterierna för återgång alltid anpassas efter personen och aktiviteten.
Tänk på att: Smärtfri är inte alltid samma sak som färdigrehabiliterad
Ett vanligt misstag är att sluta med rehabiliteringen så snart smärtan försvinner.
Det kan kännas logiskt, men smärta är bara en del av bilden.
Efter en skada kan styrka, uthållighet, koordination och förmågan att hantera hög belastning fortfarande vara nedsatt även om du känner dig bra i vardagen.
Det är därför idrottsrehabilitering ofta behöver fortsätta tills kroppen återigen kan hantera de krav som träning och idrott innebär.
Målet är att skapa ett steg mellan “det gör inte längre ont” och “jag kan träna som vanligt igen”.
Belastningsstyrning är en viktig del i hur man tacklar idrottsskador
Många idrottsbesvär beror inte på en enskild olycka. De uppstår istället när mängden eller intensiteten i träningen förändras snabbare än kroppen hinner anpassa sig.
Det kan exempelvis hända när du:
Börjar springa betydligt mer än tidigare
- Ökar träningsvikterna snabbt
- Börjar träna flera dagar i rad
- Byter underlag eller träningsform
- Återgår för snabbt efter ett uppehåll
- Kombinerar flera olika träningsformer
- Fortsätter träna trots återkommande smärta
Vid sådana besvär behöver lösningen sällan vara att sluta träna helt.
Istället försöker vi hitta en nivå där du kan fortsätta vara aktiv samtidigt som kroppen får möjlighet att bygga upp sin kapacitet.
Behandling i kombination med rehabilitering
Vid behov kan idrottsrehabiliteringen kombineras med naprapatbehandling.
Behandlingen kan bland annat användas för att minska smärta, förbättra rörlighet och göra det lättare att genomföra rehabiliteringen.
Beroende på dina besvär kan behandlingen innehålla:
- Manuell behandling
- Mjukdelsbehandling
- Rörlighetsövningar
- Styrkeövningar
- Belastningsstyrning
- Individuellt anpassad träning
- Planering för återgång till aktivitet
Målet är att du ska förstå vad som orsakar eller upprätthåller dina besvär, vad du kan göra nu och hur du successivt bygger upp kroppen igen.
Rehab för specifika sporter och aktiviteter
Rehab för löpare
Löpning innebär många upprepade belastningar på bland annat fot, underben, knä och höft.
Vanliga löparrelaterade besvär vi hjälper till med är:
Vid löprehabilitering tittar vi inte bara på den skadade kroppsdelen utan även på hur mycket du springer, vilken fart du håller, hur ofta du tränar och vilken nivå du vill tillbaka till.
Återgången kan sedan byggas upp genom en kombination av styrketräning och en gradvis ökning av löpningen.
Rehab för fotbollsspelare
Fotboll ställer höga krav på både explosivitet, snabbhet och förmågan att hantera kontakt och snabba riktningsförändringar.
Vanliga fotbollsrelaterade besvär vi hjälper till med är:
- Ljumsksmärta
- Hamstringsskador
- Knäskador (t.ex. korsband eller meniskrelaterade besvär)
- Fotledsstukningar
- Vadskador
- Höft- och sätesbesvär
I rehabiliteringen fokuserar vi på att stegvis återställa sprintkapacitet, styrka, stabilitet och förmågan att hantera snabba riktningsförändringar och dueller.
Återgången till fotboll sker successivt genom övningar som liknar matchsituationer, inklusive löpning, acceleration, inbromsning och bollmoment.
Idrottsrehab vid gym och styrketräning
Det är vanligt att vi hjälper “gym-motionärer” att överkomma problem med axlar, såsom rotatorkuff-smärta, problem med bröstrygg eller diverse knäsmärtor som uppkommer efter gymträning.
Besvär vid styrketräning behöver inte alltid bero på att en enskild övning är “fel”. Ofta handlar det istället om en kombination av belastning, träningsvolym, teknik, tidigare skador och hur snabbt träningen har stegrats.
Rehabiliteringen kan därför innebära att vi tillfälligt anpassar övningar och belastning samtidigt som du bygger upp styrkan igen.
Målet är inte bara att du ska klara vardagliga rörelser, utan också att du ska kunna återgå till de vikter, övningar och träningsnivåer du vill nå.
Rehab för racketsportutövare (padel, tennis och badminton)
Racketsporter innebär upprepade rotationer, snabba sidledsförflyttningar och explosiva slag över huvudet eller framför kroppen.
Vanliga besvär vi hjälper till med är:
- Armbågsbesvär (t.ex. tennisarmbåge)
- Axelproblem
- Ryggsmärta
- Nacksmärta
- Knäproblem
- Fotledsbesvär
- Överbelastningsskador i underarm och handled
Rehabiliteringen fokuserar på att återställa styrka, kontroll och uthållighet i både över- och underkropp, samt att tåla upprepade slag och snabba förflyttningar.
Mot slutet av rehaben stegras belastningen genom mer sportlika rörelser som serve, forehand, backhand och snabba sidledsförflyttningar.
Rehab efter operation
Vi hjälper även till med rehabilitering efter operation när du fått klartecken från opererande läkare och behöver bygga tillbaka funktion.
Postoperativ rehabilitering följer ofta tydligare medicinska riktlinjer och tidsramar än rehabilitering efter många andra idrottsskador.
Samtidigt behöver träningen fortfarande anpassas efter hur du utvecklas.
Vanliga frågor om idrottsrehab
Behöver jag ha en konstaterad skada för att boka idrottsrehab?
Nej. Du kan söka hjälp även om du inte vet exakt vad som orsakar besvären. Undersökningen används för att bedöma vad som verkar vara påverkat och vilken typ av belastning och rehabilitering som kan vara lämplig.
Måste jag sluta träna helt?
Inte alltid. I många fall går det att anpassa träningen och fortsätta med aktiviteter som inte tydligt provocerar besvären.
Kan idrottsrehab hjälpa vid återkommande skador?
Är idrottsrehab bara för elitidrottare?
Kan jag få hjälp även om skadan är gammal?
Ja. Även äldre skador kan lämna kvar svaghet, stelhet eller osäkerhet vid belastning. Då kan rehabiliteringen fokusera på att bygga tillbaka den funktion du saknar.
Rehab efter idrottsskador hos MedArbetarna i Stockholm
skada satt stopp för träningen eller fortsätter samma besvär att komma tillbaka?
Hos MedArbetarna får du hjälp av legitimerade naprapater med undersökning, behandling och individuellt anpassad idrottsrehabilitering.
Vi hjälper både motionärer och personer som tränar på högre nivå och anpassar rehabiliteringen efter din kropp, din aktivitet och dina mål.
Du kan boka tid på våra kliniker på Östermalm och Ekerö.
Du når oss via telefon på 08-662 36 35 eller via kontaktformuläret.