Har du ont i axeln när du lyfter armen, sträcker dig upp mot en hylla eller arbetar med armen över huvudet? Då kan det handla om det som ofta kallas impingement i axeln.
På svenska används bland annat begreppet subakromiellt smärtsyndrom, och idag pratar man också ofta om rotatorkuffrelaterad axelsmärta. Det är ett bredare och modernare sätt att beskriva besvär från området kring rotatorkuffens senor och slemsäcken i axeln.
Ordet impingement är fortfarande mycket vanligt både bland patienter och inom vården, så vi använder det även på den här sidan. Det är däremot inte alltid så enkelt som att en sena bokstavligen ligger “i kläm”. Ofta handlar besvären om en kombination av irritation, förändrad belastningstålighet och hur axeln reagerar på aktivitet.
På denna sida
Vad är impingement i axeln?
Impingement i axeln innebär att vävnader i axeln blir irriterade och gör ont, ofta när du lyfter armen.
Impingement är ett samlingsbegrepp för smärta som uppstår när strukturer i axelns subakromiella område irriteras, framför allt vid lyft av armen.
I området finns bland annat:
- Rotatorkuffens senor
- Slemsäcken, bursan
- Överarmsbenets övre del
- Skulderbladets acromion
Tidigare beskrevs impingement ofta som att rotatorkuffens senor eller slemsäcken ”kläms” mellan benstrukturer. Idag vet man att axelsmärta sällan kan förklaras av en sådan mekanisk inklämning ensam. Därför används även begrepp som subakromiellt smärtsyndrom och rotatorkuffrelaterad axelsmärta.
För dig som patient är det viktigaste inte vilket begrepp som används, utan att förstå vad som provocerar axeln, vilken belastning den klarar idag och hur belastningen gradvis kan byggas upp igen.
Hur känns impingement i axeln?
Det vanligaste är smärta på utsidan eller framtill på axeln.
Smärtan kan ibland stråla ned längs överarmen, men går vanligtvis inte hela vägen ned i handen.
Ett typiskt mönster är att det gör mer ont när armen lyfts ut från kroppen eller ovanför huvudet.
Du kan exempelvis märka besvären när du:
- Tar på dig en jacka
- Lyfter armen mot en hög hylla
- Tvättar eller fönar håret
- Ligger på den onda axeln
- Arbetar med armen över huvudet
- Tränar axelpress
- Gör bänkpress
- Simmar
- Spelar tennis eller padel
- Kastat eller servar
En del har främst ont under aktivitet medan andra får mer värk efteråt eller på natten.
Vanliga kännetecken vid impingement
Vanliga symtom är:
- Smärta på utsidan eller framsidan av axeln
- Ont när armen lyfts åt sidan
- Ont vid rörelser över axelhöjd
- Smärta när du ligger på axeln
- Nattlig värk
- Smärta vid vissa gymövningar
- Svaghetskänsla när armen lyfts
- Ont när du tar armen bakom ryggen
- Smärta när du tar på eller av kläder
- Besvär vid repetitivt arbete ovanför huvudet
Det kan också förekomma en så kallad smärtbåge, där det gör ont under en viss del av rörelsen när du lyfter armen men känns bättre både i början och när armen kommit högre upp.
Så vet du om dina besvär kan likna impingement
Det går inte att säkert diagnostisera impingement hemma. Många olika axelbesvär kan ge liknande symtom, och enskilda tester är inte tillräckligt tillförlitliga för att ställa diagnos på egen hand.
Du kan däremot göra en enkel självskanning för att få en bättre uppfattning om hur axeln reagerar.
Steg 1 – var sitter smärtan?
Känn efter var du upplever smärtan.
Vid rotatorkuffrelaterad axelsmärta sitter den ofta:
- På utsidan av axeln
- Framtill på axeln
- En bit ned på överarmens utsida
Om smärtan istället tydligt går ned i handen, kombineras med domningar eller påverkas mycket av nackrörelser kan andra orsaker behöva övervägas.
Steg 2 – lyft armen långsamt åt sidan
Stå avslappnat och lyft armen långsamt ut åt sidan och vidare upp mot huvudet.
Fundera på:
- När börjar det göra ont?
- Finns det ett område mitt i rörelsen som gör mer ont?
- Kan du fortsätta hela vägen upp?
- Blir det bättre igen när armen kommer högre?
Smärta under en del av lyftet kan förekomma vid subakromiell eller rotatorkuffrelaterad axelsmärta.
Det kallas ibland för en painful arc, eller smärtbåge.
Steg 3 – jämför aktiv och passiv rörlighet
Lyft armen själv så högt du kan.
Försök därefter försiktigt hjälpa den onda armen lite högre med den andra handen.
Om du har relativt god rörlighet men framför allt smärta när musklerna arbetar passar det ofta bättre med rotatorkuffrelaterade besvär än med exempelvis frozen shoulder.
Vid frozen shoulder är både den aktiva och passiva rörligheten ofta tydligt begränsad.
Steg 4 – prova ett lätt motstånd
Håll armbågen nära kroppen och böjd ungefär 90 grader.
Tryck handen lätt utåt mot den andra handen eller mot en vägg utan att armen faktiskt rör sig.
Känn efter om:
- Det gör ont i axeln
- Den onda sidan känns tydligt svagare
- Du klarar belastningen utan större besvär
Smärta eller svaghet kan förekomma vid rotatorkuffrelaterade besvär, men testet kan inte på egen hand avgöra exakt vilken struktur som orsakar smärtan.
Steg 5 – tänk på vardagsmönstret
Ställ dig några frågor:
- Gör det mer ont när jag arbetar över huvudet?
- Har jag nyligen ökat träningen?
- Gör axelpress, bänkpress eller andra pressövningar ont?
- Gör det ont att ligga på axeln?
- Har jag börjat spela mer tennis, padel eller simma?
- Har problemet kommit gradvis snarare än efter ett tydligt trauma?
Ju fler av dessa punkter som stämmer, desto mer kan dina besvär likna det som vanligtvis kallas impingement i axeln, eller rotatorkuffrelaterad axelsmärta.
Men det är fortfarande en självskanning – inte en diagnos.
Varför får man impingement?
Besvären kommer ofta när axeln utsätts för mer belastning än den är van vid eller klarar av för tillfället.
Det kan hända om du:
- Börjar träna mer
- Ökar vikterna snabbt
- Gör mycket arbete ovanför huvudet
- Börjar spela mer tennis eller padel
- Börjar simma efter ett längre uppehåll
- Målar eller renoverar under flera dagar
- Gör många repetitiva lyft
- Återgår till träning för snabbt efter ett uppehåll
Även åldersrelaterade förändringar i rotatorkuffens senor kan spela in.
Det betyder inte automatiskt att något är trasigt. Förändringar i axelns senor är vanliga även hos människor som inte har ont.
Därför utgår behandlingen i hög grad från symtom, funktion och belastningstålighet snarare än enbart från hur axeln ser ut på exempelvis ultraljud eller MR.
Impingement vid gym och styrketräning
Axelbesvär är vanliga vid styrketräning och märks ofta i övningar som pressar eller lyfter armen över axelhöjd, som bänkpress, militärpress, sidolyft, dips, pull-ups och liknande. Det betyder inte att övningarna är farliga, utan att axeln just nu inte tolererar belastningen fullt ut.
I de flesta fall kan man fortsätta träna genom att tillfälligt justera belastning, rörelseutslag, grepp och träningsvolym, samtidigt som man stärker rotatorkuff och skuldermuskulatur. Målet är att gradvis kunna återgå till den träning man vill göra, inte att undvika övningar permanent.
Impingement vid tennis, padel och simning
Idrotter med mycket arbete över huvudet, som tennis, padel och simning, ställer höga krav på axeln. Besvär uppstår ofta när belastningen ökar snabbt, träningen blir mer frekvent, tekniken ändras eller när axeln inte hunnit bygga upp tillräcklig styrka och uthållighet efter uppehåll.
Rehabiliteringen behöver därför stegvis anpassa axeln till just den belastning som sporten kräver.
Kan man få problem utan någon specifik träning?
Det går att få problem med impingement utan att man tränar specifikt eller idrottar. Besvären kan uppstå i vardagen, till exempel vid arbete med armarna över axelhöjd (målning, snickeri, lagerarbete), eller vid upprepade rörelser som belastar axeln i samma position över tid.
Även stillasittande arbete med dålig hållning, minskad rörlighet i bröstrygg och skulderblad samt åldersrelaterade förändringar i senor och vävnader kan bidra.
Ofta handlar det inte om en enskild skada, utan om en gradvis överbelastning där axelns balans mellan styrka, rörlighet och kontroll har påverkats.
Behandling av impingement hos naprapat i Stockholm
Hos våra naprapater i Stockholm anpassas behandlingen efter dina symtom, din funktion och vad du behöver kunna återgå till.
För många är aktiv rehabilitering och gradvis styrketräning en viktig del av behandlingen.
Vad våra kunder säger
Några omdömen från våra kunder
Genomsnittligt betyg per klinik
Naprapat på Östermalm
MedArbetarna Naprapaterna Östermalm
Adress: Östermalmsgatan 62, 114 50 Stockholm
Öppettider och tidsbokning
Telefon: 08-662 36 35
Naprapat på Ekerö
MedArbetarna Naprapaterna Ekerö
Adress: Bryggavägen 131d, 178 51 Ekerö
Öppettider och tidsbokning
Telefon: 08-662 36 35
Övningar vid impingement i axeln
Det finns ingen enskild “impingementövning” som passar alla.
Övningarna behöver anpassas efter vad som provocerar axeln, men ett vanligt mål är att förbättra rotatorkuffens styrka och axelns förmåga att tåla belastning.
1. Isometrisk utåtrotation
Så gör du:
- Stå bredvid en vägg eller dörrkarm.
- Håll den besvärade armens armbåge intill kroppen och böjd ungefär 90 grader.
- Placera handryggen mot väggen.
- Tryck försiktigt handen utåt mot väggen utan att armen faktiskt rör sig.
- Håll spänningen och slappna sedan av.
Du ska känna att musklerna runt axeln arbetar, men rörelsen ska vara kontrollerad.
Riktlinjer:
Håll i 20–30 sekunder
Vila cirka 20–30 sekunder
Upprepa 3–5 gånger
Gör övningen 1–2 gånger per dag
Stegra så här:
Öka först trycket försiktigt. När statisk träning känns enkel kan du gå vidare till utåtrotation med gummiband.
2. Utåtrotation med gummiband
Så gör du:
- Fäst ett lätt gummiband ungefär i armbågshöjd.
- Stå med sidan mot fästpunkten.
- Håll armbågen intill kroppen och böjd cirka 90 grader.
- Dra underarmen långsamt utåt utan att armbågen lämnar sidan.
- Stanna kort i ytterläget.
- Återgå långsamt till startpositionen.
Undvik att dra upp axeln mot örat eller vrida hela överkroppen.
Riktlinjer:
8–12 repetitioner
2–3 set
Vila 45–90 sekunder mellan seten
Utför övningen 3 gånger per vecka
Tempo:
Dra ut armen på cirka 2 sekunder och gå tillbaka på 2–3 sekunder.
Stegra så här:
När du klarar 3 × 12 repetitioner med god kontroll och utan tydligt ökade besvär kan du använda ett något starkare gummiband.
3. Rodd med gummiband
Så gör du:
- Fäst gummibandet framför dig ungefär i brösthöjd.
- Håll en ände i varje hand.
- Börja med armarna framför kroppen.
- Dra armbågarna långsamt bakåt.
- Låt skulderbladen följa med bakåt utan att överdrivet “nypa ihop” dem.
- Återgå långsamt till startpositionen.
Försök hålla nacken avslappnad och undvik att dra axlarna upp mot öronen.
Riktlinjer:
8–12 repetitioner
2–3 set
Vila 45–90 sekunder mellan seten
Utför övningen 3 gånger per vecka
Stegra så här:
När 12 repetitioner känns relativt lätta kan du välja ett något tyngre band och börja om kring 8 repetitioner.
4. Vägg-glidning
Vägg-glidning är ett sätt att träna armen i en lyftrörelse med stöd från väggen och relativt låg belastning.
Så gör du:
Stå vänd mot en vägg.
Placera händerna eller underarmarna mot väggen.
Tryck lätt mot väggen.
Glid långsamt med armarna uppåt så högt som känns rimligt.
Stanna kort.
Glid långsamt tillbaka ned.
Försök att inte dra upp axlarna mot öronen.
Riktlinjer:
8 repetitioner
Vila cirka 1 minut
Upprepa totalt 3 set
Börja med 1 gång per dag
Om axeln tolererar övningen bra kan den göras 1–2 gånger per dag
Stegra så här:
När du kan göra rörelsen relativt obehindrat kan du minska stödet från väggen eller senare börja använda en mycket lätt vikt.
5. Successiva lyft med lätt vikt
När axeln tolererar mer belastning är det ofta bra att börja träna själva lyftrörelsen.
Så gör du:
- Börja med armen längs sidan.
- Håll en mycket lätt hantel eller ett annat lätt föremål.
- Lyft armen långsamt framåt eller något snett ut från kroppen.
- Lyft bara så högt som känns kontrollerat.
- Sänk armen långsamt tillbaka.
Börja gärna utan vikt om rörelsen fortfarande är känslig.
Dosering:
8–12 repetitioner
2–3 set
Vila 60–90 sekunder mellan seten
Utför övningen 2–3 gånger per vecka
Stegra så här:
När du kan göra 3 × 12 repetitioner med god kontroll kan du först öka rörelseutslaget och därefter vikten i små steg.
Öka helst en sak i taget, antingen vikt, repetitionsantal eller rörelseutslag. Exempelvis, när du klarar av fler repetioner, kan du testa med att öka vikten med färre repetioner.
Hur ont får det göra när jag tränar?
Dessa övningar kan provocera viss axelsmärta och ändå vara möjliga att fortsätta med, så länge nivån känns acceptabel och träningen anpassas om besvären ökar.
En praktisk riktlinje är att träningen ska kännas hanterbar.
Lite obehag kan vara okej, men minska belastningen om smärtan blir kraftig under övningen, ökar för varje repetition, om axeln blir betydligt mer smärtsam efter passet eller om du inte kan utföra övningar med god form eller om det känns som att du behöver kompensera mycket med andra muskelgrupper/delar av kroppen.
Vanliga frågor om frozen shoulder
Hur lång tid tar impingement att läka?
Vissa får tydlig förbättring inom några veckor medan andra behöver flera månaders rehabilitering.
Hur snabbt axeln förbättras påverkas bland annat av:
- Hur länge du haft besvären
- Hur kraftig smärtan är
- Din tränings- och arbetsbelastning
- Axels styrka och funktion
- Hur rehabiliteringen genomförs
- Om det finns andra axelproblem samtidigt
Det är därför bättre att följa utvecklingen av smärta, styrka och funktion än att utgå från ett exakt antal veckor.
Hur vet jag om jag har Impingement eller frozen shoulder?
Båda tillstånden kan göra ont när armen lyfts, men det finns några typiska skillnader.
Vid impingement eller rotatorkuffrelaterad axelsmärta kan rörelsen vara smärtsam, men axeln har ofta relativt god passiv rörlighet.
Vid frozen shoulder blir själva leden tydligt stel. Både när du själv lyfter armen och när någon annan försöker röra den är rörelseutslaget ofta begränsat.
Det går dock inte alltid att skilja tillstånden åt själv, prata med oss så hjälper vi dig vidare!
Är impingement verkligen något som ligger i kläm?
Det är en förenklad och delvis föråldrad förklaring. Idag används ofta begreppet rotatorkuffrelaterad axelsmärta eftersom flera strukturer och faktorer kan bidra till symtomen.
Ska jag stretcha vid impingement?
Vilka gymövningar bör jag undvika vid impingement?
Det finns sällan en universell lista över förbjudna övningar. Det är bättre att tillfälligt anpassa de rörelser som tydligt förvärrar besvären och sedan successivt återintroducera dem.
Kan naprapat hjälpa vid impingement?
En naprapat kan undersöka axeln, bedöma funktion och belastning och hjälpa dig med behandling och individuellt anpassad rehabilitering.
Boka behandling för impingement i Stockholm
Har du ont i axeln och misstänker impingement eller rotatorkuffrelaterade besvär?
Hos MedArbetarna kan du boka tid hos legitimerad naprapat på Östermalm eller Ekerö. Vi hjälper dig med undersökning, behandling, övningar och en plan för hur du successivt kan återgå till vardag, arbete, gym eller idrott.
Du är alltid välkommen att kontakta oss för rådgivning eller mer information om våra tjänster inom naprapati, rehabilitering och smärtbehandling. Du kan även nå oss via telefon på 08-662 36 35 eller via kontaktformuläret.