Har du ont på utsidan av armbågen när du greppar, lyfter, arbetar vid datorn eller tränar? Då kan det handla om tennisarmbåge, även kallat lateral armbågstendinopati.
Trots namnet behöver du inte spela tennis för att få besvären. Tennisarmbåge kan uppstå när musklerna och senorna på underarmens utsida belastas mer eller på ett annat sätt än de är vana vid.
På denna sida
Vad är tennisarmbåge?
Tennisarmbåge är ett smärttillstånd som framför allt påverkar senorna där underarmens sträckmuskler fäster på utsidan av armbågen.
Det medicinska namnet är ofta lateral armbågstendinopati eller lateral epikondylalgi.
Tidigare beskrevs tennisarmbåge ofta som en inflammation i senfästet. Idag vet man att långvariga besvär snarare kan vara kopplade till förändringar i senan och dess förmåga att hantera belastning.
Det betyder inte att senan är “trasig”. Problemet är ofta att den belastas mer än den för tillfället klarar av.
Hur känns tennisarmbåge?
Det vanligaste är smärta på utsidan av armbågen. Besvären kan vara lokala men också stråla en bit ned i underarmen.
Smärtan märks ofta tydligast när du använder handen och handleden.
Vanliga situationer där det kan göra ont är när du:
- Lyfter en kaffekopp eller stekpanna
- Greppar hårt om ett föremål
- Skakar hand
- Vrider upp ett lock
- Bär matkassar
- Arbetar med verktyg
- Använder mus eller tangentbord under längre tid
- Spelar tennis, padel eller annan racketsport
- Tränar med hantlar eller skivstång
Besvären kan vara lindriga i början och sedan bli mer påtagliga om belastningen fortsätter.
Vanliga kännetecken vid tennisarmbåge
Vanliga symtom är:
- Smärta på utsidan av armbågen
- Ömhet över senfästet
- Smärta som kan stråla ned i underarmen
- Ont när du greppar eller lyfter
- Smärta när handleden sträcks mot motstånd
- Svaghetskänsla i handen
- Svårare att bära eller hålla föremål
- Smärta under eller efter arbete och träning
En del upplever framför allt besvär när armen används. Andra kan även känna molande värk efter aktivitet.
Varför får man tennisarmbåge?
Tennisarmbåge uppstår ofta efter upprepad eller förändrad belastning av musklerna och senorna på underarmens utsida.
Det behöver alltså inte finnas en enskild skada.
Besvären kan exempelvis komma efter att du:
- Har ökat mängden tennis eller padel
- Börjat träna mer på gym
- Utfört mycket arbete med händerna
- Målat eller renoverat
- Arbetat mycket med skruvmejsel eller andra verktyg
- Börjat med en ny aktivitet
- Ökat belastningen snabbare än armen hunnit vänja sig vid
- Har ett arbete med många repetitiva hand- och handledsrörelser
Det är därför inte bara tennisspelare som drabbas. Även exempelvis hantverkare, målare, kontorsarbetare och personer som tränar mycket med händer och underarmar kan få liknande besvär.
Priser och bokning av naprapat vid tennisarmbåge
Ett besök hos våra naprapater kostar 830 kr och du behöver ingen remiss för att boka tid hos oss.
Under besöket undersöker vi dina besvär och hjälper dig med behandling och en plan för hur armen successivt kan belastas igen.
Vi samarbetar även med flera större leverantörer av sjukvårdsförsäkringar. Kontakta oss eller ditt försäkringsbolag för att kontrollera vad som gäller för just din försäkring.
Behandling av tennisarmbåge hos naprapat i Stockholm
Behandlingen anpassas efter hur länge du haft besvären, hur ont du har och vad du behöver kunna göra i vardagen eller träningen.
Hos våra naprapater i Stockholm kan behandlingen bland annat innehålla:
- Råd kring belastning
- Anpassning av arbete eller träning
- Manuell behandling
- Mjukdelsbehandling
- Rörlighetsövningar
- Styrketräning för underarm och handled
- Greppträning
- Successivt ökad belastning
- Plan för återgång till tennis, padel, gym eller arbete
Vid långvariga besvär är gradvis styrketräning och belastning en viktig del av rehabiliteringen.
Målet är inte att undvika att använda armen för alltid, utan att hitta en belastningsnivå som fungerar och därefter stegvis bygga upp vävnadens kapacitet.
Ska man vila armen helt?
Vanligtvis behöver du inte sluta använda armen helt.
Om en viss aktivitet tydligt förvärrar besvären kan det däremot vara klokt att tillfälligt minska mängden eller intensiteten.
Det kan exempelvis innebära att:
- Minska träningsmängden
- Undvika de mest provocerande lyften en period
- Variera arbetsuppgifter
- Ta fler pauser vid repetitivt arbete
- Anpassa vikter eller grepp på gymmet
Målet är att hitta en balans där armen får återhämta sig samtidigt som du behåller så mycket funktion som möjligt.
Övningar vid tennisarmbåge
Träning är ofta en central del av rehabiliteringen vid tennisarmbåge. Vilka övningar och vilken belastning som passar bäst beror på hur irriterad armen är och hur länge du haft besvären.
Här är några vanliga exempel.
Lite obehag under träningen kan vara acceptabelt, men smärtan ska inte öka kraftigt eller vara tydligt värre senare samma dag eller dagen efter. Om det händer bör belastningen, antalet repetitioner eller träningsfrekvensen minskas.
1. Isometrisk handledssträckning
Placera underarmen på ett bord med handen utanför kanten.
Försök lyfta handryggen uppåt samtidigt som den andra handen håller emot så att handleden inte rör sig.
Håll spänningen 20-30 sekunder och slappna sedan av.
Övningen kan vara ett sätt att börja belasta underarmsmusklerna kontrollerat när dynamiska rörelser fortfarande känns känsliga.
Gör så här:
Håll spänningen i cirka 20–30 sekunder.
Upprepa 3–5 gånger.
Utför övningen 1–2 gånger per dag.
2. Kontrollerad handledssträckning med vikt
Placera underarmen på ett bord med handflatan nedåt och handen utanför kanten.
Håll en lätt hantel eller ett annat litet föremål och:
- Lyft handen uppåt.
- Sänk långsamt tillbaka.
- Upprepa med kontrollerad rörelse 8-15 repetitioner.
Börja med låg belastning och öka successivt när armen tolererar träningen.
- Utför övningen 8–15 gånger (repetitioner).
- Gör 2–3 set.
- Träna övningen varannan dag eller 3–4 gånger per vecka.
3. Greppträning
Håll exempelvis en mjuk boll eller hoprullad handduk i handen och gör kontrollerade grepp.
Greppet ska vara tillräckligt belastande för att träna musklerna men inte så hårt att smärtan ökar kraftigt.
Håll varje grepp i cirka 3–5 sekunder.
Upprepa 10–15 gånger.
Gör 2–3 set, 1 gång per dag eller varannan dag beroende på hur armen reagerar.
4. Rotation av underarmen
Håll en lätt hammare, hantel eller liknande i handen med armbågen böjd.
Rotera långsamt underarmen så att handflatan växelvis vänds uppåt och nedåt.
Den här typen av övning kan användas för att bygga upp styrka och kontroll kring underarm och armbåge.
Utför 8–12 långsamma repetitioner åt varje håll.
Gör 2–3 set.
Träna övningen 3–4 gånger per vecka.
Vanliga frågor om tennisarmbåge
Hjälper tennisarmbågsband?
Ett så kallat tennisarmbågsband eller counterforce-band kan för vissa ge tillfällig lindring under aktivitet.
Bandaget förändrar belastningen över underarmens muskler och kan göra det lättare att utföra vissa aktiviteter.
Det ska dock främst ses som ett hjälpmedel. På längre sikt behöver armen ofta också återfå styrka och belastningstålighet genom träning.
Funkar kortison vid tennisarmbåge
Kortisoninjektion har tidigare varit vanligt vid tennisarmbåge.
Kortison kan ge relativt snabb smärtlindring hos vissa personer, men det innebär inte automatiskt att senans långsiktiga funktion har förbättrats.
Studier har visat att kortison kan ge bättre resultat på mycket kort sikt men samtidigt vara förknippat med sämre resultat eller fler återfall på längre sikt jämfört med exempelvis träning eller att låta tillståndet utvecklas med rådgivning.
Därför är kortison inte längre något självklart förstahandsval vid långvarig tennisarmbåge.
Diskutera alltid injektionsbehandling med läkare om det övervägs.
Hur lång tid tar tennisarmbåge att läka?
Tennisarmbåge kan vara ett långdraget besvär.
En del märker tydlig förbättring inom några veckor medan andra kan ha symtom under flera månader.
Hur snabbt du blir bättre påverkas bland annat av:
- Hur länge du haft besvären
- Hur mycket armen belastas
- Ditt arbete
- Vilken träning du gör
- Hur starka besvären är
- Hur rehabiliteringen genomförs
Det är därför bättre att följa hur styrka, funktion och belastningstålighet utvecklas än att utgå från ett exakt antal veckor.
När bör jag söka vård för smärta i armbågen?
De flesta fall av tennisarmbåge är inte farliga, men all armbågssmärta beror inte på tennisarmbåge.
Sök medicinsk bedömning om du exempelvis:
- Har fått besvären efter ett större trauma
- Har kraftig svullnad
Inte kan röra armbågen normalt - Har uttalad svaghet
- Har domningar eller tydliga neurologiska symtom
- Har svår eller snabbt ökande smärta
- Har långvariga besvär som inte förbättras
Vid undersökningen kan vi också hjälpa dig att bedöma om dina besvär behöver utredas vidare.
Kan tennisarmbåge gå över av sig själv?
Är tennisarmbåge en inflammation?
Varför gör det ont när jag greppar?
Kan massage hjälpa mot tennisarmbåge?
Naprapat i Stockholm för tennisarmbåge
Har du ont på utsidan av armbågen och svårt att greppa, träna eller arbeta som vanligt?
Hos MedArbetarna får du hjälp av legitimerade naprapater i Stockholm med undersökning och behandling av tennisarmbåge och andra besvär från armbåge och underarm.
Vi hjälper dig att förstå vad som provocerar besvären och lägger upp en rehabilitering med fokus på att successivt återfå styrka, funktion och belastningstålighet.
Du kan boka tid hos oss på Östermalm eller Ekerö.
Du når oss via telefon på 08-662 36 35 eller via kontaktformuläret.