Har du känt ett plötsligt hugg eller en smäll i vaden när du sprungit, hoppat eller tagit ett snabbt steg? Känns det som att någon sparkat dig på baksidan av underbenet trots att ingen varit i närheten? Då kan du ha drabbats av en vadbristning, ofta kallad gubbvad.
Hos MedArbetarna får du hjälp av legitimerade naprapater med undersökning, behandling, rehabilitering och råd för att påskynda läkningen och minska risken för återfall.
På denna sida
Vad är en vadbristning?
En vadbristning är en skada i vadmuskulaturen där muskelfibrer eller senfibrer överbelastas och delvis går sönder. Skadan uppstår oftast plötsligt i samband med explosiva rörelser som löpning, sprint, hopp eller snabba riktningsförändringar.
Vaden består främst av musklerna gastrocnemius och soleus. Vid en gubbvad är det vanligt att den inre delen av gastrocnemiusmuskeln skadas där muskeln övergår till sena.
Skadan kan variera från en mindre bristning med några få skadade muskelfibrer till en större muskelruptur där en betydande del av muskeln påverkas.
Varför heter det gubbvad?
Begreppet gubbvad har blivit ett vanligt namn på denna typ av skada eftersom den ofta drabbar medelålders personer som är fysiskt aktiva men kanske inte tränar explosiva rörelser lika regelbundet som tidigare.
Det betyder dock inte att bara äldre personer får gubbvad. Skadan förekommer hos både kvinnor och män i alla åldrar, särskilt inom idrotter som tennis, padel, fotboll, innebandy, löpning och racketsporter.
Namnet kommer snarare från att skadan ofta uppstår när någon gör en snabb acceleration eller ett kraftfullt frånskjut efter en längre period med mindre intensiv träning.
Vanliga symtom vid vadbristning
Symtomen varierar beroende på hur omfattande skadan är, men många beskriver upplevelsen som mycket tydlig och plötslig.
Vanliga symtom är:
- Plötslig smärta i vaden
- Känsla av att någon sparkat eller slagit till benet
- Huggande eller skärande smärta
- Svårighet att gå normalt
- Stelhet och ömhet i vaden
- Svullnad i området
- Blåmärke som kan utvecklas efter några dagar
- Nedsatt styrka vid tåhävning eller frånskjut
Vid större bristningar kan det vara svårt att stå på tå eller belasta benet normalt.
Hur känns en gubbvad?
Många beskriver att skadan kommer helt utan förvarning. Det kan kännas som ett kraftigt hugg eller en smäll i vaden när du springer, hoppar eller gör en snabb rörelse.
Vanliga beskrivningar är:
- “Det kändes som att någon sparkade mig bakifrån.”
- “Det small till i vaden.”
- “Jag trodde att något gick av.”
- “Jag kunde inte fortsätta springa.”
Efter det akuta tillfället uppstår ofta stelhet, ömhet och svårigheter att gå normalt. Smärtan är vanligtvis lokaliserad till mitten eller övre delen av vaden.
Anledningar till varför man får problem med vaden
En vadbristning uppstår när belastningen på muskeln blir större än vad vävnaden klarar av.
Vanliga riskfaktorer är:
- Plötsliga accelerationer eller sprint
- Otillräcklig uppvärmning
- Stel vadmuskulatur
- Tidigare vadskador
- Trötthet i muskulaturen
- Snabba riktningsförändringar
- Ökad träningsmängd
- Nedsatt rörlighet i fotled eller höft
- Ålder och minskad elasticitet i vävnaderna
I många fall finns flera bakomliggande faktorer samtidigt.
Hos MedArbetarna undersöker vi inte bara själva skadan utan även varför den uppstod för att minska risken att besvären kommer tillbaka.
Läkningsstid för muskelbristning i vaden
Hur lång tid det tar att läka beror på hur omfattande skadan är.
Mindre bristningar kan läka på några veckor medan större skador kan kräva flera månaders rehabilitering.
Generellt gäller:
- Lindrig bristning: cirka 2–4 veckor
- Måttlig bristning: cirka 4–8 veckor
- Större bristning: 2–4 månader eller längre
För snabb återgång till träning kan öka risken för återfall, vilket är vanligt vid vadskador.
Därför är det viktigt att rehabiliteringen anpassas efter hur muskeln återhämtar sig.
Vad kan du göra själv?
Vad kan du göra själv vid vadbristning eller gubbvad?
Vid en akut vadbristning har man tidigare ofta rekommenderat RICE och senare POLICE. Idag används även principen PEACE & LOVE, som lägger större vikt vid att skydda skadan i början och därefter successivt återgå till belastning och aktivitet.
Tanken är alltså inte att hålla vaden helt stilla under en längre period. Efter den första akuta fasen är en gradvis och kontrollerad belastning en viktig del av rehabiliteringen.
PEACE – de första dagarna
P – Protection
Avbryt aktiviteten som utlöste smärtan och undvik rörelser som tydligt provocerar vaden. Löpning, hopp och kraftiga frånskjut bör normalt undvikas i det akuta skedet.
Skydd betyder däremot inte nödvändigtvis total vila. Hur mycket du kan gå och belasta benet beror på skadans omfattning och hur ont det gör.
E – Elevation
Om vaden är svullen kan du hålla benet i högläge när du sitter eller ligger. Det kan bidra till att begränsa svullnaden under den första tiden efter skadan.
A – Avoid anti-inflammatory modalities
Undvik behandlingar som bara ska stoppa inflammationen
Efter en vadskada ska du vara försiktig med behandlingar som bara har som mål att “stänga av” kroppens naturliga inflammation direkt efter skadan. Inflammation är nämligen en del av kroppens normala läkningsprocess.
Det betyder i praktiken:
– Du behöver inte försöka stoppa inflammationen helt
– Kroppen behöver den för att börja läka skadan
Smärtlindring med kyla kan fortfarande användas, men bara korta stunder om det känns skönt. Kyla gör inte att skadan läker snabbare – det kan mest hjälpa om det gör ont.
Kort sagt:
Fokusera inte på att “ta bort inflammationen”, utan låt kroppen göra sitt jobb och använd kyla bara om det lindrar smärtan.
C – Compression
E – Education
En viktig del är att förstå att en vadbristning oftast behöver tid och gradvis rehabilitering. Målet är inte att hitta en snabb behandling som gör att du omedelbart kan återgå till träning, utan att successivt återställa vadens rörlighet, styrka och belastningstålighet.
LOVE – när den akuta fasen har lagt sig
När smärtan börjar minska övergår fokus mer till aktiv rehabilitering.
L – Load
Börja successivt belasta vaden utifrån vad den tolererar. Det kan till en början handla om vanlig gång och enkla rörelser i fotleden och senare om mer riktade styrkeövningar.
Belastningen ska ökas stegvis. Du ska inte behöva pressa dig igenom kraftig smärta för att rehabiliteringen ska fungera.
O – Optimism
Hur du ser på skadan och återhämtningen kan också påverka rehabiliteringen. Målet är att ha realistiska förväntningar och känna trygghet i att successivt börja använda benet igen.
V – Vascularisation
När det känns möjligt är lätt fysisk aktivitet som ökar cirkulationen utan att kraftigt provocera vaden en del av återgången till aktivitet.
Vilken aktivitet som passar beror på hur omfattande skadan är och hur långt du har kommit i rehabiliteringen.
E – Exercise
Gradvis träning är en central del av rehabiliteringen. Övningarna behöver successivt återställa rörlighet, styrka och vadens förmåga att tåla belastning innan du återgår fullt till exempelvis löpning eller idrott.
Hur behandlas gubbvad hos naprapat?
Hos MedArbetarna börjar vi med en noggrann undersökning för att bedöma skadans omfattning och utesluta andra orsaker till smärtan.
Vi undersöker bland annat:
- Muskelstyrka
- Rörlighet
- Belastningsförmåga
- Gångmönster
- Eventuell svullnad eller blödning
Behandlingen kan bestå av:
- Mjukdelsbehandling
- Muskelbehandling
- Rehabiliteringsövningar
- Belastningsanpassning
- Råd kring aktivitet och återgång till träning
Stötvågsbehandling vid långvariga besvär
Om besvären blir långvariga eller om läkningen stannar av kan stötvågsbehandling ibland användas som ett komplement till rehabiliteringen.
Stötvågor kan bidra till att stimulera blodcirkulation, vävnadsomsättning och läkningsprocesser i området.
Behandlingen används alltid som en del av ett större rehabiliteringsupplägg och kombineras med individuellt anpassad träning.
Övningar för snabbare återhämtning
Börja lugnt och anpassa övningarna efter smärta, svullnad och hur vaden känns dagen efter. Ett lätt obehag kan vara normalt, men smärtan ska inte öka tydligt under eller efter träningen. Om du får mer ont, börjar halta mer eller känner att vaden blir svullen och irriterad bör du backa i belastning.
Vid kraftig smärta, tydligt blåmärke, svårigheter att gå eller misstanke om en större muskelbristning rekommenderar vi att du kontaktar våra naprapater för en individuell bedömning.
1. Fotpumpningar
Steg 1 – Utgångsposition
Sitt eller ligg bekvämt med benet avslappnat.
Steg 2 – Böj och sträck fotleden
För foten lugnt upp mot dig och sedan nedåt igen. Rörelsen ska vara mjuk och kontrollerad.
Steg 3 – Håll rörelsen smärtfri
Undvik att pressa om det stramar kraftigt i vaden.
Repetitioner:
20–30 repetitioner, gärna flera gånger per dag i början.
Syfte:
Ökar cirkulationen, minskar stelhet och hjälper kroppen att komma igång efter den akuta skadan utan att belasta vaden för hårt.
2. Lätt vadaktivering mot golv
Steg 1 – Sitt på en stol
Placera båda fötterna i golvet.
Steg 2 – Pressa framfoten lätt nedåt
Tryck försiktigt ned framfoten i golvet som om du skulle göra en tåhävning, men utan att lyfta hälen.
Steg 3 – Slappna av
Håll trycket i 3–5 sekunder och slappna sedan av.
Repetitioner:
8–12 repetitioner, 2–3 set.
Syfte:
Aktiverar vadmuskulaturen försiktigt och kan vara ett bra första steg innan du börjar med mer belastande tåhävningar.
3. Sittande tåhävningar
Steg 1 – Sitt på en stol
Placera fötterna höftbrett isär med hela foten i golvet.
Steg 2 – Lyft hälarna
Res hälarna långsamt upp från golvet medan framfoten är kvar i marken.
Steg 3 – Sänk kontrollerat ned
Sänk hälarna lugnt tillbaka till golvet.
Repetitioner:
10–15 repetitioner, 2–3 set.
Syfte:
Ger en lättare styrkeövning för vaden innan du går vidare till stående tåhävningar. Passar ofta bra när den akuta smärtan har börjat minska.
4. Stående tåhävningar med stöd
Steg 1 – Utgångsposition
Stå med händerna mot en vägg, stol eller bänk för stöd.
Steg 2 – Res dig upp på tå
Lyft hälarna långsamt och jämnt.
Steg 3 – Sänk långsamt ned
Återgå kontrollerat till startposition utan att “falla ned” med hälarna.
Repetitioner:
10–15 repetitioner, 2–3 set.
Syfte:
Återuppbygger styrka i vadmuskulaturen och hjälper muskeln att successivt tåla mer belastning vid gång, trappor och lättare aktivitet.
5. Enbens tåhävning
Steg 1 – Börja med stöd
Stå på det skadade benet och håll i en vägg eller stol för balans.
Steg 2 – Lyft långsamt upp på tå
Res dig upp så högt du kan utan tydlig smärta.
Steg 3 – Sänk kontrollerat ned
Sänk hälen långsamt tillbaka till golvet.
Repetitioner:
6–10 repetitioner, 2–3 set.
Syfte:
Bygger upp styrka och kontroll i den skadade vaden. Den här övningen bör först göras när vanliga stående tåhävningar känns bra.
6. Balans på ett ben
Steg 1 – Stå på det skadade benet
Stå nära en vägg eller stol om du behöver stöd.
Steg 2 – Håll balansen
Försök stå stilla i 20–30 sekunder.
Steg 3 – Öka svårighetsgraden
När det känns lätt kan du blunda, vrida huvudet långsamt eller stå på ett mjukare underlag.
Repetitioner:
2–3 gånger per ben.
Syfte:
Förbättrar balans, stabilitet och kontroll inför återgång till promenader, löpning och idrott.
7. Lätta knäböj
Steg 1 – Utgångsposition
Stå med fötterna höftbrett isär och vikten jämnt fördelad.
Steg 2 – Böj lätt i knäna
Gå ned i en liten knäböj utan att det drar för mycket i vaden.
Steg 3 – Res dig upp igen
Tryck dig lugnt tillbaka till stående.
Repetitioner:
8–12 repetitioner, 2–3 set.
Syfte:
Tränar benets funktion som helhet och hjälper vaden att samverka med knä, höft och fot vid belastning.
8. Gång med korta steg
Steg 1 – Gå lugnt
Börja med korta promenader på plant underlag.
Steg 2 – Håll stegen korta
Undvik långa steg eftersom det kan dra mer i vaden.
Steg 3 – Öka gradvis
Öka tid och längd först när du kan gå utan att halta och utan att smärtan ökar efteråt.
Tid:
5–10 minuter i början, därefter gradvis längre.
Syfte:
Hjälper vaden att vänja sig vid normal belastning igen och är ett viktigt steg innan återgång till löpning eller idrott.
När kan du gå vidare till mer belastande träning?
Du kan ofta börja öka belastningen när du kan gå utan att halta, göra tåhävningar utan tydlig smärta och när vaden inte blir mer irriterad dagen efter träning.
Återgång till löpning, hopp och explosiva rörelser bör ske stegvis. För snabb återgång är en vanlig orsak till att gubbvad kommer tillbaka. Därför är det viktigt att bygga upp styrka, kontroll och belastningstolerans innan du går tillbaka till full tränin
Vanliga frågor om gubbvad
Kan en gubbvad gå över av sig själv?
Ja, många mindre vadbristningar läker med tid och rätt belastning, men rehabilitering kan minska risken för återfall.
Hur vet man om muskeln gått av?
Större bristningar ger ofta kraftigare smärta, svullnad, blåmärken och tydlig svaghet i benet.
När kan man börja träna igen?
Är det nödävndigt med kryckor vid vadbristning?
Få behandling av vadbristning eller gubbvad av våra naprapater i Stockholm
Hos MedArbetarna får du hjälp av legitimerade naprapater med undersökning, behandling och rehabilitering anpassad efter dina besvär och din aktivitetsnivå.
Du når oss via telefon på 08-662 36 35 eller via kontaktformuläret.