Har du vridit knät, blivit tacklad, landat fel eller känt att knät plötsligt gav vika? Då kan ett eller flera av knäets ledband ha skadats.
Ledbanden, som också kallas ligament, håller ihop skelettdelarna i knät och hjälper leden att vara stabil när du går, springer, hoppar och ändrar riktning. En ledbandsskada kan vara allt från en lättare stukning till en fullständig ruptur där ledbandet går av.
De vanligaste ledbanden som skadas i knät är:
Främre korsbandet – ACL
Bakre korsbandet – PCL
Inre sidoligamentet – MCL
Yttre sidoligamentet – LCL
Framför allt skador på ACL och MCL är vanliga, och ibland skadas flera strukturer i knät samtidigt.
Hos MedArbetarna får du hjälp av legitimerade naprapater med undersökning, rehabilitering och en plan för hur du successivt kan återgå till vardag, arbete, träning och idrott.
Du kan boka tid på våra kliniker på Östermalm och Ekerö, utan remiss!
På denna sida
Vad är en ledbandsskada i knät?
Ett ledband består av stark bindväv och förbinder ett ben med ett annat. I knät fungerar ledbanden ungefär som stabiliserande band som begränsar rörelser som annars skulle kunna föra leden för långt åt fel håll.
Knät har fyra huvudsakliga ledband.
På insidan och utsidan sitter MCL och LCL, som framför allt hjälper till att stabilisera knät från sidokrafter.
Inne i själva knäleden finns ACL och PCL, som korsar varandra och hjälper till att kontrollera hur underbenet rör sig framåt, bakåt och vid rotation.
Om belastningen blir större än ledbandet klarar kan det sträckas eller gå sönder.
Olika grader av ledbandsskada
Grad 1 – lätt ledbandsskada
Ledbandet har sträckts och mindre delar kan vara skadade, men det finns fortfarande god stabilitet.
Med en lättare ledbandsskada är det vanligt att man får:
- Lokal ömhet
- Lättare svullnad
- Smärta vid vissa rörelser
- Relativt god funktion
Grad 2 – partiell ledbandsskada
En större del av ledbandet är skadad.
Vid en allvarligare ledbandsskada upplever man ofta:
- Tydligare smärta
- Svullnad
- Minskad stabilitet
- Svårt att belasta normalt
- Känsla av att knät är osäkert
Grad 3 – komplett ledbandsruptur
Vid grad 3 är ledbandet helt eller nästan helt av.
Det kan leda till tydlig instabilitet och ibland krävs ortopedisk bedömning. Graderingen 1–3 används för att beskriva allt från en lätt uttänjning till en komplett ruptur.
Vilka ledband i knät kan skadas?
Främre korsbandet – ACL
ACL, anterior cruciate ligament, heter på svenska främre korsbandet.
ACL-skador är särskilt vanliga inom idrotter där du:
- Gör snabba riktningsförändringar
- Bromsar kraftigt
- Landar efter hopp
- Vrider knät
- Spelar fotboll, handboll, basket eller innebandy
- Åker skidor
Många ACL-skador uppstår utan att någon annan person träffar knät. En snabb vridning eller felaktig landning kan vara tillräckligt.
Hur känns en korsbandsskada?
Vid en ACL-skada beskriver många att de känner eller hör ett knäpp eller pop i knät.
Vanliga symtom är:
- Plötslig smärta
- Relativt snabb svullnad
- Svårt att fortsätta aktiviteten
- Instabilitetskänsla
- Knät känns som att det “ger vika”
- Minskad rörlighet
- Svårt att belasta normalt
Svullnaden kan utvecklas inom de första timmarna efter skadan.
Bakre korsbandet – PCL
PCL, posterior cruciate ligament, heter bakre korsbandet.
Det ligger bakom ACL inne i knät och hjälper till att förhindra att underbenet glider för långt bakåt.
PCL är starkare än ACL och skadas betydligt mer sällan.
En PCL-skada uppstår ofta genom en kraftig belastning mot underbenets framsida när knät är böjt.
Skador av PCL/bakre korsbandet kan ske vid:
- Trafikolyckor där knät slår i instrumentbrädan
- Fall direkt mot ett böjt knä
- Kontaktsport
- Kraftig översträckning eller vridning
Symtomen kan vara mindre dramatiska än vid en ACL-skada och ibland upptäcks skadan därför senare.
Vanliga besvär kan vara:
- Smärta inne i eller bakom knät
- Svullnad
- Osäkerhet vid belastning
- Svårt att gå nedför trappor eller i nedförsbacke
- Känsla av instabilitet
Inre ledbandet – MCL
MCL, medial collateral ligament, kallas på svenska mediala kollateralligamentet eller enklare inre ledbandet.
Det sitter på insidan av knät och hjälper till att stabilisera leden mot krafter från sidan.
MCL är ett av de ledband i knät som skadas oftast.
En typisk skademekanism är ett slag mot utsidan av knät som pressar knät inåt.
Skador på det inre ledbandet förekommer exempelvis vid:
- Fotboll
- Rugby
- Handboll
- Ishockey
- Skidåkning
- Tacklingar och kollisioner
Hur känns en MCL-skada?
Typiska symtom är vid MCL-skada är:
- Smärta på insidan av knät
- Lokal ömhet över ledbandet
- Svullnad
- Smärta när knät belastas från sidan
- Känsla av instabilitet vid större skador
Yttre ledbandet – LCL
LCL, lateral collateral ligament, är knäets yttre sidoligament.
Det sitter på utsidan av knät och hjälper till att stabilisera leden mot krafter som pressar knät utåt.
LCL-skador är mindre vanliga än MCL-skador.
De kan uppstå när knät utsätts för en kraftig belastning från insidan eller i samband med mer komplicerade vridtrauman.
Så känns en skada på det yttre ledbandet
- Smärta på utsidan av knät
- Lokal svullnad
- Ömhet
- Instabilitetskänsla
- Smärta när knät belastas från sidan
Få hjälp med ledbandsskador hos våra naprapater i Stockholm
Hos våra naprapater i Stockholm får du en noggrann bedömning av din skada och hjälp att hitta rätt väg tillbaka till en fungerande och aktiv vardag. Boka en tid idag för att få din skada undersökt och en individuell plan för din rehabilitering.
Hur undersöks en ledbandsskada i knät?
- Bedömning av gång
- Svullnad
- Aktiv och passiv rörlighet
- Palpation
- Styrketest
- Stabilitetstester
- Funktionella tester
- Bedömning av menisk och andra strukturer
- Genomgång av arbete, träning och idrott
Om vi misstänker en större ledbandsskada, fraktur eller annan skada som behöver utredas vidare rekommenderar vi medicinsk bedömning och vid behov bilddiagnostik.
Vad våra kunder säger
Några omdömen från våra kunder
Genomsnittligt betyg per klinik
Kan flera ledband skadas samtidigt?
En kraftigare knäskada kan påverka mer än ett ledband och även orsaka skador på menisk, brosk, skelett, senor eller andra delar av ledkapseln
Det är exempelvis relativt vanligt att en ACL-skada förekommer tillsammans med skador på menisk eller andra ledband.
Därför är en ordentlig undersökning viktig efter ett större vridtrauma.
Hur vet man om ett ledband i knät är skadat?
Det går inte alltid att avgöra själv vilket ledband som har skadats.
Det finns däremot några saker som kan ge ledtrådar.
Hur gick skadan till?
Fundera på vad som hände precis när smärtan kom.
- Vridning och riktningsförändring:
Kan tala för bland annat ACL-skada. - Slag från utsidan av knät:
Kan påverka MCL på insidan. - Slag från insidan av knät:
Kan påverka LCL på utsidan. - Kraft mot underbenets framsida när knät är böjt:
Kan påverka PCL.
Kom svullnaden snabbt?
Kraftig svullnad relativt snabbt efter en vridskada kan vara ett tecken på en större skada inne i knäleden.
Det behöver inte betyda att korsbandet är av, men det är en anledning att få knät undersökt.
Känns knät instabilt?
Ett skadat ledband kan göra att knät känns:
- Ostabilt
- Svajigt
- Osäkert vid riktningsförändringar
- Som att det plötsligt ger efter
Det är särskilt typiskt vid större korsbandsskador.
Var sitter smärtan?
Smärtans placering kan ibland hjälpa:
- Insidan av knät: MCL kan vara påverkat
- Utsidan av knät: LCL kan vara påverkat
- Djupare inne i knät: korsband eller andra strukturer kan vara involverade
Men placeringen räcker inte för att ställa diagnos.
Ska man testa korsbandet själv?
Det finns kliniska tester för ACL, PCL, MCL och LCL, men vi rekommenderar inte att du försöker provocera ett nyligen skadat knä kraftigt hemma.
Tester som Lachman-test, främre draglåda och bakre draglåda används inom vården, men de behöver utföras och tolkas korrekt.
En bättre självskanning efter en knäskada är att lägga märke till:
- Hur skadan uppstod
- Hur snabbt knät svullnade
- Om du kan belasta benet
- Om du kan böja och sträcka knät
- Om knät låser sig
- Om det ger vika
- Var smärtan sitter
Det ger värdefull information när du senare undersöks.
Ledbandsskada eller meniskskada?
Ledbands- och meniskskador kan uppstå vid liknande vridningar och ibland samtidigt.
Vid en ledbandsskada är instabilitet och känslan av att knät ger vika ofta mer framträdande.
Vid en meniskskada kan du istället få:
- Smärta längs ledspringan
- Klick eller hugg
- Svullnad efter belastning
- Svårt att böja eller sträcka knät
- Känsla av att knät fastnar
Ett knä som faktiskt låser sig och inte går att räta ut bör bedömas av vården.
Rehabilitering efter ledbandsskada
Rehabilitering efter ledbandsskada
Fas 1 – få tillbaka grundläggande funktion
Tidigt efter skadan ligger fokus ofta på att:
- Hantera smärta och svullnad
- Kunna belasta benet på lämplig nivå
- Återfå knäets rörlighet
- Aktivera lårmuskulaturen
- Undvika onödig provocerande belastning
Vid en större skada kan kryckor eller knäortos behövas under en period enligt medicinsk rekommendation.
Fas 2 – styrka och kontroll
När knät fungerar bättre ökas belastningen.
Vanliga delar är:
- Knäböj
- Step-up
- Utfall
- Höft- och sätesträning
- Balansövningar
- Enbensövningar
- Successivt tyngre styrketräning
Fas 3 – löpning, hopp och riktningsförändringar
Om målet är att återgå till idrott räcker det inte att kunna gå utan smärta.
Knät behöver också tåla:
- Löpning
- Sprint
- Hopp
- Landningar
- Inbromsning
- Sidledsrörelser
- Riktningsförändringar
Fas 4 – tillbaka till idrott
Återgång till idrott bör inte enbart baseras på hur många månader som gått.
Vi tittar även på:
- Styrka
- Funktion
- Stabilitet
- Hoppförmåga
- Rörelsekontroll
- Idrottsspecifika moment
- Hur knät reagerar på träningsbelastning
- Din trygghet i knät
Övningar vid ledbandsskada i knät – anpassat för ACL, PCL, MCL och LCL
Rehabilitering efter en ledbandsskada i knät behöver anpassas efter vilket ledband som är skadat, hur omfattande skadan är och hur långt du har kommit i läkningen.
Det finns flera övningar som kan användas vid de flesta ledbandsskador, men samma övning passar inte alltid i samma fas. Det gäller framför allt vid PCL-skada, där vissa hamstringsövningar kan belasta det bakre korsbandet mer, och efter korsbandsoperation där operationsmetod och instruktioner från kirurg eller fysioterapeut kan påverka progressionen.
Vid ACL-rehabilitering rekommenderas en kombination av styrketräning och motorisk kontroll, och både öppna och slutna rörelsekedjor kan användas när de introduceras vid rätt tidpunkt. Vid PCL-skada prioriteras däremot quadriceps tidigt och isolerad hamstringträning bör normalt undvikas i den tidiga fasen.
Övningarna nedan är därför generella exempel. Vid komplett ruptur, kombinationsskada, operation eller uttalad instabilitet bör rehabiliteringen följa en individuell behandlingsplan.
Quadricepsaktivering – spänn framsida lår
Efter en knäskada kan quadriceps, alltså musklerna på lårets framsida, snabbt tappa både styrka och aktivering. Därför är detta ofta en av de första övningarna som introduceras.
Så gör du
- Ligg eller sitt med benet rakt framför dig.
- Låt benet vila avslappnat.
- Spänn framsidan av låret så hårt du kan utan att det gör tydligt ont.
- Försök samtidigt pressa knävecket lätt ned mot underlaget.
- Håll spänningen.
- Slappna av helt innan nästa repetition.
Dosering
- Håll i 5–10 sekunder
- Gör 10–15 repetitioner
- Utför 2–3 set
- Kan ofta göras 1–3 gånger per dag i en tidig rehabfas
Passar ofta vid
- ACL
- PCL
- MCL
- LCL
Det är en av de mer generella övningarna vid ledbandsskador.
Särskilt vid ACL (främre korsbandet)
Särskilt vid PCL (bakre korsbandet)
När ska du vara försiktig?
- Svullnar mer
- Blir tydligt mer smärtsamt
- Börjar kännas mer instabilt
- Tappar rörlighet efter träningen
Rakt benlyft
Rakt benlyft är ytterligare en tidig quadricepsövning som kan användas utan stora rörelser i själva knäleden.
Så gör du
- Ligg på rygg.
- Böj det friska benet och håll det skadade benet rakt.
- Spänn quadriceps på det raka benet.
- Kontrollera att knät förblir helt sträckt.
- Lyft benet cirka 20–30 centimeter från golvet.
- Håll en kort stund.
- Sänk långsamt tillbaka.
Dosering
- 8–12 repetitioner
- 2–3 set
- Vila cirka 45–60 sekunder mellan seten
- Gör övningen 1 gång per dag eller 4–5 dagar per vecka
Passar ofta vid
- ACL
- PCL
- MCL
- LCL
Viktigt efter ACL-operation (främre korsbandsoperation)
Raka benlyft kan normalt användas tidigt efter ACL-rekonstruktion och har inte visats äventyra graftets stabilitet när de utförs inom ett lämpligt rehabiliteringsprogram.
När ska du vänta?
Om knät böjer sig när du försöker lyfta benet – ett så kallat extension lag – bör du först fortsätta träna quadricepsaktivering.
Du ska alltså kunna hålla knät rakt genom hela rörelsen.
Grunda knäböj
Så gör du
- Stå med fötterna ungefär höftbrett.
- För höften lätt bakåt.
- Böj knäna långsamt.
- Börja med en relativt grund knäböj.
- Håll knät ungefär i linje med andra eller tredje tån.
- Pressa dig kontrollerat tillbaka upp.
Börja med
Cirka 30–45 graders knäböjning kan vara en lämplig start för många i en tidig eller mellanfas.
Dosering
- 8–12 repetitioner
- 2–3 set
- 2–3 gånger per vecka
- Vila cirka 60–90 sekunder mellan seten
Passar ofta vid
- ACL
- MCL
- LCL
- PCL, men med mer försiktig progression
Särskilt vid ACL (främre korsbandet)
Knäböj och andra slutna kedjeövningar är viktiga delar av ACL-rehabilitering. Riktlinjer stödjer också en kombination av slutna och öppna kedjeövningar för att bygga tillbaka quadricepsstyrkan.
Särskilt vid PCL (bakre korsbandet)
Här behöver man vara mer försiktig med djup knäflexion och tung belastning tidigt.
Vid PCL-rehab prioriteras quadriceps tidigt och knäböj samt benpress introduceras mer successivt.
Stegra så här
- Börja med grunt rörelseutslag.
- Öka successivt djupet.
- Öka därefter antal repetitioner.
- Lägg sist till extra vikt.
Ändra helst en sak i taget.
Step-up
Så gör du
- Placera den skadade foten på ett lågt steg.
- Börja gärna med cirka 10–15 centimeters höjd.
- För över kroppsvikten på benet.
- Pressa dig långsamt upp.
- Håll höft, knä och fot i en stabil linje.
- Sänk dig kontrollerat tillbaka.
Dosering
- 8–12 repetitioner
- 2–3 set
- 2–3 gånger per vecka
- Vila 60–90 sekunder mellan seten
Passar ofta vid
- ACL
- MCL
- LCL
- PCL när den aktuella rehabfasen tillåter mer viktbelastning
Stegra så här
När övningen känns stabil:
- Öka repetitionsantalet.
- Använd ett något högre steg.
- Lägg till lätt vikt.
- Gå vidare till step-down.
- Senare kan du göra övningen snabbare eller mer idrottsspecifik.
När ska du vänta?
Vänta om du:
- Inte kan belasta benet ordentligt
- Har tydlig instabilitet
- Får kraftigt ökande smärta
- Inte kan kontrollera knät under rörelsen
Enbensbalans
Ledbanden bidrar även till kroppens känsla för knäets position. Efter en ledbandsskada kan därför både stabilitet och proprioception, alltså led- och rörelsekänsla, påverkas.
Balans och motorisk kontroll är viktiga delar av framför allt ACL-rehabilitering.
Så gör du
- Stå på det skadade benet.
- Ha gärna en stol eller vägg nära som säkerhet.
- Böj knät lätt.
- Håll bäckenet stabilt.
- Försök hålla knät i linje med foten.
- Undvik stora rörelser från sida till sida.
Dosering
- 30–45 sekunder
- 3 omgångar
- 1 gång per dag eller 4–5 dagar per vecka
Passar ofta vid
- ACL
- PCL
- MCL
- LCL
Stegra så här
Gör först övningen stabilt på plant golv.
Därefter kan du exempelvis:
- Stå längre
- Göra små knäböj
- Föra armarna åt olika håll
- Kasta och fånga en boll
- Stå på mjukare underlag
- Göra små rörelser med det fria benet
Senare kan balansövningar utvecklas till hopp, landningar och riktningsförändringar.
Viktigt
Ett instabilt knä ska inte “tränas bort” genom att du medvetet låter det ge vika.
Övningen ska vara utmanande men fortfarande kontrollerad.
Sidogång med gummiband
Sidogång tränar framför allt sätes- och höftmuskulaturen, vilket är viktigt för kontroll av hela benet vid gång, löpning och idrott.
Så gör du
- Placera ett lätt gummiband ovanför knäna.
- Stå med fötterna ungefär höftbrett.
- Böj lätt i höft och knän.
- Ta ett kontrollerat steg åt sidan.
- Följ efter med det andra benet.
- Behåll spänning i gummibandet.
- Fortsätt några steg innan du går tillbaka.
Dosering
- 8–12 steg åt varje håll
- 2–3 set
- 2–3 gånger per vecka
Passar ofta vid
- ACL
- MCL
- LCL
- Senare även vid PCL
Särskilt vid MCL (inre sidoligamentet)
MCL sitter på insidan av knät och motverkar bland annat krafter som vill öppna upp knäets insida.
Efter en färsk MCL-skada bör därför sidledsbelastning introduceras gradvis.
Börja med ett lätt band och små steg. Om du känner tydlig smärta längs insidan av knät bör övningen anpassas eller vänta.
Särskilt vid LCL (yttre sidoligamentet)
Samma princip gäller på motsatt sida vid en LCL-skada.
Vid större LCL-skador kan dessutom andra strukturer i knäets posterolaterala del vara påverkade. Då bör rehabiliteringen vara individuellt styrd.
Sittande knäextension
Knäextension är en mer direkt övning för quadriceps.
Den kan vara mycket användbar, framför allt när quadriceps behöver byggas tillbaka efter ACL-skada.
Så gör du
- Sitt på en stol eller i en bensparksmaskin.
- Börja med böjt knä.
- Sträck knät långsamt.
- Pausa kort.
- Sänk kontrollerat tillbaka.
Dosering när övningen är lämplig
- 8–12 repetitioner
- 2–4 set
- 2–3 gånger per vecka
- Vila 60–120 sekunder mellan seten
Passar ofta vid
Framför allt:
- ACL
- PCL, eftersom quadriceps är viktigt
- Kan även användas för generell styrkeuppbyggnad efter MCL och LCL
Viktigt efter ACL-rekonstruktion (efter främre korsbandsoperation)
Knäextension är inte en förbjuden övning efter ACL-operation.
Moderna riktlinjer stödjer användning av både öppna och slutna kedjeövningar. Efter ACL-rekonstruktion kan öppen knäextension introduceras i ett begränsat rörelseomfång, exempelvis 90–45 graders knäflexion, från omkring vecka fyra i vissa rehabprotokoll. Belastningen behöver därefter stegras gradvis.
Exakt tidpunkt påverkas dock av:
- Operationsmetod
- Typ av graft
- Smärta
- Svullnad
- Quadricepskontroll
- Instruktioner från opererande klinik
Följ därför alltid det postoperativa rehabiliteringsprogrammet.
Hamstring curl
Så gör du
När övningen är lämplig:
- Ligg på mage eller stå med stöd.
- Böj knät långsamt.
- För hälen mot sätet.
- Pausa kort.
- Sänk benet långsamt tillbaka.
När övningen känns lätt kan ett gummiband eller maskin användas.
Dosering
- 8–12 repetitioner
- 2–3 set
- 2–3 gånger per vecka
Passar ofta vid
- ACL
- MCL
- LCL
Hamstrings är bland annat viktiga för styrka och kontroll kring knät och kan vara en central del av ACL-rehabilitering.
Viktigt – tidig PCL-skada (skada av bakre korsbandet)
Vid PCL-skada ska hamstring curl inte användas som en generell tidig övning.
När hamstrings aktiveras drar musklerna underbenet bakåt. Det är just den rörelsen som PCL normalt hjälper till att motverka.
Därför kan isolerad hamstringträning öka belastningen på ett skadat bakre korsband.
Internationell expertkonsensus för PCL-skador rekommenderar att tidig rehabilitering prioriterar quadriceps och att öppen hamstringträning undviks initialt.
Efter PCL-skada eller PCL-operation bör du därför inte själv börja med hamstring curls utan att veta att rehabfasen tillåter det.
När hamstringträning introduceras senare beror på skadans grad och det rehabiliteringsprogram du följer.
Värt att tänka på
Särskilt att tänka på vid ACL-skada (skada av främre korsband)
Vid främre korsbandsskada är ett viktigt mål att återställa:
- Full knästräckning
- Rörlighet
- Quadricepsstyrka
- Hamstringsstyrka
- Enbenskontroll
- Balans
- Hopp- och landningsförmåga
- Förmåga att bromsa och ändra riktning
Efter ACL-rekonstruktion är träningen idag i hög grad kriteriebaserad. Det betyder att progressionen inte enbart styrs av hur många veckor som gått.
Aspetars riktlinjer föreslår exempelvis att återgång till löpning bland annat bör föregås av full knästräckning, nästan full böjning, minimal svullnad och tillräcklig quadricepsstyrka.
Senare behöver personen även återfå hoppförmåga, löpkapacitet och idrottsspecifik funktion innan full återgång till sport.
Särskilt att tänka på vid PCL-skada (bakre korsbandet)
PCL-rehabilitering skiljer sig tydligare från de andra ledbandsskadorna.
Det bakre korsbandets uppgift är bland annat att hindra underbenet från att glida bakåt i förhållande till lårbenet.
Tidigt vill man därför begränsa belastningar som förstärker denna rörelse.
Fokus ligger ofta på:
- Quadricepsaktivering
- Kontrollerad rörlighet
- Successiv viktbelastning
- Att undvika bakåtglidning av underbenet
- Senare introduktion av knäböj och benpress
- Försiktig introduktion av hamstringsträning
Expertkonsensus från 2025 beskriver just quadricepsträning som prioriterad initialt och rekommenderar att öppna hamstringsövningar undviks tidigt.
Vid större PCL-skador kan även ortos användas för att kontrollera underbenets position
Särskilt att tänka på vid MCL-skada (inre sidoligamentet)
Vid en isolerad MCL-skada är målet att gradvis återställa:
- Rörlighet
- Quadricepsstyrka
- Normal gång
- Enbenskontroll
- Knästabilitet
- Tolerans för sidledsrörelser
I början bör du vara försiktig med rörelser där knät tydligt faller inåt, eftersom det kan belasta det skadade ledbandet.
När läkningen kommit längre behöver du däremot successivt träna just den kontrollen.
För idrottare innebär det senare:
- Sidosteg
- Inbromsningar
- Riktningsförändringar
- Hopp och landning
- Sportspecifika moment
Särskilt att tänka på vid LCL-skada (yttre sidoligamentet)
Vid LCL-skada bör du vara försiktig med krafter som öppnar upp knäets utsida.
En lätt isolerad LCL-skada kan ofta rehabiliteras successivt med styrka och kontroll.
En kraftigare LCL-skada behöver däremot bedömas noggrant eftersom den ibland förekommer tillsammans med skador på andra strukturer i knäets posterolaterala del.
Rehabiliteringen bör då inte baseras på generella hemövningar utan på en individuell plan.
Det är inte bara tiden som avgör när du är färdigrehabiliterad
Att det har gått ett visst antal veckor betyder inte automatiskt att ledbandet och resten av knät är redo för nästa nivå.
Särskilt efter ACL- och PCL-skador bör progressionen också bygga på funktionella kriterier. Aspetars ACL-riktlinjer rekommenderar bland annat bedömning av styrka, hoppförmåga, knästabilitet, löpmekanik och psykologisk beredskap inför återgång till krävande idrott.
Målet är alltså inte bara att skadan ska “ha läkt”, utan att du ska ha återfått tillräcklig styrka, stabilitet, kontroll och belastningstålighet för det du vill göra.
Vanliga frågor om ledbandsskador i knät
Vilka ledband finns i knät?
De fyra huvudsakliga ledbanden är främre korsbandet (ACL), bakre korsbandet (PCL), inre ledbandet (MCL) och yttre ledbandet (LCL).
Vilket ledband i knät skadas oftast?
MCL och ACL hör till de vanligare ledbanden som skadas. MCL påverkas ofta av sidokrafter mot knät medan ACL ofta skadas vid vridningar, landningar och snabba riktningsförändringar.
Kan ett ledband i knät läka av sig självt?
Det beror på vilket ledband som har skadats och hur omfattande skadan är. Många MCL-skador kan läka utan operation, medan en komplett korsbandsskada har andra förutsättningar och behöver bedömas utifrån bland annat stabilitet, funktion och aktivitetsnivå.
Kan jag gå med ett trasigt korsband?
Ja, vissa kan efter den akuta fasen gå relativt normalt trots en ACL-skada. Det betyder inte att korsbandet är oskadat. Instabiliteten kan bli tydligare vid exempelvis vridningar, riktningsförändringar och idrott.
Hur känns det när korsbandet går av?
Många beskriver ett tydligt knäpp eller “pop”, följt av smärta och svullnad. Knät kan också kännas instabilt eller ge vika.
Kan jag träna med en ledbandsskada?
Rehabiliterande träning är ofta en viktig del av behandlingen. Vilken belastning som är lämplig beror däremot på vilket ledband som är skadat och vilken fas du befinner dig i.
Vid en färsk större skada bör knät bedömas innan du återgår till vanlig träning.
Är korsband och ledband samma sak?
Ja. Korsbanden är ledband. ACL och PCL är de två ledbanden som korsar varandra inne i knäleden, medan MCL och LCL sitter på knäets in- respektive utsida.
Naprapat i Stockholm för ledbandsskada i knät
Har du skadat knät vid idrott, träning eller ett fall?
Hos MedArbetarna får du hjälp av legitimerade naprapater i Stockholm med undersökning och rehabilitering efter ledbandsskador i knät.
Vi hjälper dig att bedöma knäets funktion och lägger upp en rehabilitering med fokus på att successivt återfå styrka, rörlighet, stabilitet och balans.
Du når oss via telefon på 08-662 36 35 eller via kontaktformuläret.