Har du ont i en led, känner dig stel på morgonen eller får mer värk vid belastning? Då kan det handla om artros. Artros är en vanlig ledsjukdom som kan påverka knä, höft, händer, rygg, fötter och andra leder. Hos MedArbetarna får du hjälp av legitimerade naprapater med undersökning, behandling, anpassade övningar och råd kring belastning.
Många tänker på artros som “ledförslitning”, men det ordet kan vara missvisande. Artros betyder inte att leden är utsliten och ska vila. Tvärtom är anpassad träning, daglig aktivitet och styrka runt leden viktiga delar av behandlingen.
På denna sida
Vad är artros?
Artros är en ledsjukdom där hela leden påverkas. Det kan handla om förändringar i brosk, ben, ledkapsel, ligament, muskler och omkringliggande vävnader. Brosket i leden kan bli tunnare eller förändras, men artros handlar inte bara om brosk. Även muskelstyrka, rörlighet, inflammation, smärtkänslighet och belastning påverkar hur mycket besvär du får.
Artros kan drabba olika leder i kroppen. Vanliga områden är:
- Knä
- Höft
- Rygg
- Händer och fingrar
- Fötter och stortåled
- Axel
- Käke
Symtomen varierar mycket. Vissa har tydliga förändringar på röntgen men ganska lite ont. Andra har mer smärta och stelhet trots mindre synliga förändringar. Därför är det viktigt att bedöma både leden, funktionen och hur besvären påverkar din vardag.
Artros är inte “utslitning” – en vanlig missuppfattning
Ett av de största problemen med ordet “ledförslitning” är att det låter som att leden bara blir mer skadad ju mer du använder den. Det kan göra att många undviker rörelse, promenader och träning av rädsla för att förvärra artrosen.
Det betyder inte att du ska pressa igenom kraftig smärta. Det betyder att leden behöver rätt dos belastning. För lite rörelse kan göra musklerna svagare och leden stelare. För mycket belastning på fel nivå kan irritera. Behandlingen handlar därför om att hitta en nivå där du kan röra dig, träna och bygga upp kroppen på ett tryggt sätt.
Drabbade leder – knä, höft, rygg och händer
Knäartros
Knäartros ger ofta smärta vid gång, trappor, belastning eller när du reser dig från sittande. Du kan också känna stelhet, svullnad eller knäppningar.
Läs mer om knäartros
Höftartros
Höftartros ger ofta smärta i ljumske, säte, höft eller ibland ner mot lår och knä. Det kan bli svårare att gå längre sträckor, resa sig, gå i trappor eller rotera höften.
Artros i händer och fingrar
Artros i händer och fingrar kan ge stelhet, värk, svullnad och nedsatt greppstyrka. Det kan bli svårare att öppna burkar, bära kassar, skriva, använda verktyg eller göra finmotoriska rörelser. Besvären kan komma och gå, och vissa perioder kan lederna kännas mer ömma och svullna.
Artros i rygg och nacke
Artrosförändringar i rygg och nacke kan bidra till stelhet, molande värk och nedsatt rörlighet. Men det är viktigt att komma ihåg att förändringar på röntgen eller MR inte alltid betyder att de är orsaken till smärtan. Många har åldersrelaterade förändringar utan större besvär.
Hos MedArbetarna fokuserar vi därför inte bara på bildfynd, utan på hur kroppen fungerar: rörlighet, styrka, belastning, smärtbeteende och vad du vill kunna göra i vardagen.
Symtom och förlopp vid artros
Artros kommer ofta smygande. I början kanske du bara märker stelhet efter vila eller lätt värk vid belastning. Med tiden kan besvären bli tydligare, särskilt vid gång, trappor, lyft, grepp eller längre stunder i samma position.
Vanliga symtom vid artros är:
- Smärta i eller runt leden
- Stelhet efter vila
- Morgonstelhet
- Svullnad eller värmekänsla
- Knäppningar eller knaster
- Nedsatt rörlighet
- Svaghetskänsla
- Svårighet att belasta leden
- Trötthet i musklerna runt leden
- Perioder med mer värk, så kallade skov
Artros kan variera mycket från person till person. Vissa har ganska stabila besvär under lång tid, medan andra får perioder med mer smärta. Det är vanligt att leden känns sämre efter ovanligt mycket belastning, men det betyder inte alltid att något har blivit skadat. Ofta handlar det om att leden har reagerat på en högre belastning än den är van vid.
Få hjälp med artros hos våra Naprapater
Varför rörelse är bästa behandlingen
Det kan kännas logiskt att vila en led som gör ont. Vid artros är det däremot ofta bättre att hitta rätt nivå av rörelse än att undvika belastning helt. Rörelse hjälper till att bibehålla rörlighet, stärka musklerna och förbättra ledens funktion.
Starka muskler runt leden fungerar som stöd. Vid knäartros kan starkare lår- och höftmuskler göra det lättare att gå i trappor, resa sig från stol och promenera. Vid höftartros kan styrka och rörlighet hjälpa dig att gå mer avslappnat. Vid handartros kan anpassade övningar och avlastningsstrategier göra vardagen lättare.
Rörelse kan hjälpa genom att:
- Minska stelhet
- Förbättra cirkulation och
- Funktion
- Stärka musklerna runt leden
- Öka tryggheten i rörelse
- Förbättra balans och kontroll
- Minska rädsla för belastning
- Göra vardagen mer aktiv
Det viktiga är att träningen anpassas. Du ska inte behöva pressa dig igenom kraftig smärta, men du ska heller inte behöva bli rädd för att använda leden.
GLA:D-programmet och artrosskola
GLA:D är ett välkänt utbildnings- och träningsprogram för personer med artros, framför allt i knä och höft. Programmet bygger på information om artros, råd kring aktivitet och strukturerad träning. Målet är att minska smärta, förbättra funktion och ge dig verktyg för att hantera besvären långsiktigt.
Även om alla inte behöver gå ett formellt GLA:D-program är principerna viktiga: kunskap, träning och trygg belastning. Hos MedArbetarna arbetar vi med samma grundtanke – att du ska förstå dina besvär och få ett upplägg som hjälper dig att använda kroppen mer, inte mindre.
Om du redan har gått artrosskola eller GLA:D kan naprapatisk behandling och individanpassad rehab fungera som ett komplement, särskilt om du behöver hjälp med specifik smärta, rörlighet, styrka eller återgång till aktivitet.
Anpassad träning och belastningsoptimering
Träning vid artros behöver utgå från din nivå. För vissa räcker det att börja med korta promenader, enkla styrkeövningar och rörlighet hemma. För andra passar gymträning, cykling, simning eller mer strukturerad rehab.
Exempel på träning som ofta används vid artros:
- Styrketräning för musklerna runt leden
- Promenader i lagom dos
- Cykling
- Vattenträning eller simning
- Balansövningar
- Rörlighetsträning
- Funktionella övningar som sitt till stå, step-up eller höftlyft
Belastningsoptimering handlar om att hitta rätt balans mellan aktivitet och återhämtning. Om du får mer ont efter aktivitet betyder det inte automatiskt att aktiviteten är fel. Det kan betyda att mängden, intensiteten eller återhämtningen behöver justeras.
En bra princip är att öka långsamt. Lägg till lite mer aktivitet i taget och följ hur leden reagerar samma dag och dagen efter.
Smärthantering och livsstil
Artros påverkas inte bara av leden. Sömn, stress, återhämtning, aktivitetsnivå, vikt, allmän hälsa och tidigare skador kan påverka hur mycket besvär du upplever.
Praktiska råd vid artros:
- Rör på dig regelbundet, men i lagom dos.
- Dela upp aktivitet i kortare pass om leden reagerar.
- Prioritera styrka runt den drabbade leden.
- Variera mellan olika träningsformer.
- Använd hjälpmedel vid behov, till exempel stavar, knästöd eller grepphjälpmedel.
- Undvik långa perioder av total inaktivitet.
- Planera återhämtning efter mer belastande dagar.
- Sök hjälp om du fastnar i ett mönster där du rör dig mindre och mindre.
Smärta vid artros kan variera. En sämre dag betyder inte att allt går åt fel håll. Ofta handlar det om att justera belastningen tillfälligt och sedan fortsätta bygga upp kroppen stegvis.
När kan operation bli aktuellt?
Operation kan bli aktuellt vid svår artros där smärta och funktionsnedsättning är stora och andra åtgärder inte hjälper tillräckligt. Det kan exempelvis handla om knäprotes eller höftprotes. Beslut om operation tas av läkare och ortoped.
Det betyder inte att alla med artros behöver opereras. Många klarar sig länge med träning, behandling, belastningsanpassning, smärthantering och förändringar i vardagen. Även om operation blir aktuell är rehabilitering viktig både före och efter ingreppet.
Läs mer om postoperativ rehabilitering.
Vanliga frågor om artros
Är artros samma sak som ledförslitning?
Kan artros bli bättre?
Vilken träning är bäst vid artros?
Styrketräning runt den drabbade leden är ofta viktig. Promenader, cykling, simning, balansövningar och rörlighetsträning kan också vara bra. Träningen behöver anpassas efter vilken led som är drabbad och hur mycket besvär du har.
Är det farligt att träna med artros?
Hur vet jag om det är artros?
Kan naprapat hjälpa vid artros?
Kan naprapat hjälpa vid artros?
Behandling av artros hos naprapat i Stockholm
Du når oss via telefon på 08-662 36 35 eller via kontaktformuläret.
Fyll i formuläret vid frågor
Läs mer om skador
Samarbetspartners och anslutna försäkringsbolag
För att du skall känna en trygghet i att du får bästa möjliga hjälp och rehabiliteringsprogram har vi knutit till oss aktörer som kompletterar vår verksamhet. Vi har också ett nära och bra samarbete med de största leverantörerna av sjukvårdsförsäkringar.
