Har du känt ett plötsligt hugg eller en smäll i vaden när du sprungit, hoppat eller tagit ett snabbt steg? Känns det som att någon sparkat dig på baksidan av underbenet trots att ingen varit i närheten? Då kan du ha drabbats av en vadbristning, ofta kallad gubbvad.
Hos MedArbetarna får du hjälp av legitimerade naprapater med undersökning, behandling, rehabilitering och råd för att påskynda läkningen och minska risken för återfall.
På denna sida
Vad är en vadbristning?
En vadbristning är en skada i vadmuskulaturen där muskelfibrer eller senfibrer överbelastas och delvis går sönder. Skadan uppstår oftast plötsligt i samband med explosiva rörelser som löpning, sprint, hopp eller snabba riktningsförändringar.
Vaden består främst av musklerna gastrocnemius och soleus. Vid en gubbvad är det vanligt att den inre delen av gastrocnemiusmuskeln skadas där muskeln övergår till sena.
Skadan kan variera från en mindre bristning med några få skadade muskelfibrer till en större muskelruptur där en betydande del av muskeln påverkas.
Varför heter det gubbvad?
Begreppet gubbvad har blivit ett vanligt namn på denna typ av skada eftersom den ofta drabbar medelålders personer som är fysiskt aktiva men kanske inte tränar explosiva rörelser lika regelbundet som tidigare.
Det betyder dock inte att bara äldre personer får gubbvad. Skadan förekommer hos både kvinnor och män i alla åldrar, särskilt inom idrotter som tennis, padel, fotboll, innebandy, löpning och racketsporter.
Namnet kommer snarare från att skadan ofta uppstår när någon gör en snabb acceleration eller ett kraftfullt frånskjut efter en längre period med mindre intensiv träning.
Vanliga symtom vid vadbristning
Symtomen varierar beroende på hur omfattande skadan är, men många beskriver upplevelsen som mycket tydlig och plötslig.
Vanliga symtom är:
- Plötslig smärta i vaden
- Känsla av att någon sparkat eller slagit till benet
- Huggande eller skärande smärta
- Svårighet att gå normalt
- Stelhet och ömhet i vaden
- Svullnad i området
- Blåmärke som kan utvecklas efter några dagar
- Nedsatt styrka vid tåhävning eller frånskjut
Vid större bristningar kan det vara svårt att stå på tå eller belasta benet normalt.
Hur känns en gubbvad?
Många beskriver att skadan kommer helt utan förvarning. Det kan kännas som ett kraftigt hugg eller en smäll i vaden när du springer, hoppar eller gör en snabb rörelse.
Vanliga beskrivningar är:
- “Det kändes som att någon sparkade mig bakifrån.”
- “Det small till i vaden.”
- “Jag trodde att något gick av.”
- “Jag kunde inte fortsätta springa.”
Efter det akuta tillfället uppstår ofta stelhet, ömhet och svårigheter att gå normalt. Smärtan är vanligtvis lokaliserad till mitten eller övre delen av vaden.
Anledningar till varför man får problem med vaden
En vadbristning uppstår när belastningen på muskeln blir större än vad vävnaden klarar av.
Vanliga riskfaktorer är:
- Plötsliga accelerationer eller sprint
- Otillräcklig uppvärmning
- Stel vadmuskulatur
- Tidigare vadskador
- Trötthet i muskulaturen
- Snabba riktningsförändringar
- Ökad träningsmängd
- Nedsatt rörlighet i fotled eller höft
- Ålder och minskad elasticitet i vävnaderna
I många fall finns flera bakomliggande faktorer samtidigt.
Hos MedArbetarna undersöker vi inte bara själva skadan utan även varför den uppstod för att minska risken att besvären kommer tillbaka.
Läkningsstid för muskelbristning i vaden
Hur lång tid det tar att läka beror på hur omfattande skadan är.
Mindre bristningar kan läka på några veckor medan större skador kan kräva flera månaders rehabilitering.
Generellt gäller:
- Lindrig bristning: cirka 2–4 veckor
- Måttlig bristning: cirka 4–8 veckor
- Större bristning: 2–4 månader eller längre
För snabb återgång till träning kan öka risken för återfall, vilket är vanligt vid vadskador.
Därför är det viktigt att rehabiliteringen anpassas efter hur muskeln återhämtar sig.
Vad kan du göra själv?
Tidigare användes ofta RICE-principen vid akuta muskel- och ledskador. RICE står för Rest, Ice, Compression och Elevation, alltså vila, kyla, kompression och högläge. Syftet var att minska smärta, blödning och svullnad direkt efter skadan.
Idag används ofta den uppdaterade principen POLICE, som bygger vidare på RICE men lägger till en viktig del: Optimal Loading, alltså lagom och gradvis belastning. Det innebär att du fortfarande skyddar området i början, men också att du successivt börjar röra och belasta benet när smärtan tillåter. På så sätt får vävnaden bättre förutsättningar att återfå styrka och funktion.
P – Protection
Avbryt aktiviteten direkt och skydda vaden från rörelser som provocerar smärtan. Undvik löpning, hopp och snabba frånskjut i det akuta skedet så att skadan inte förvärras.
OL – Optimal Loading
När den värsta smärtan börjar minska är det ofta bra att gradvis börja belasta benet igen inom smärtgränsen. Det kan till exempel handla om försiktig gång, lätt rörlighet i fotleden eller enkla övningar som inte ökar smärtan.
Optimal belastning betyder inte att du ska pressa igenom smärta, utan att du stegvis hjälper muskeln tillbaka till normal funktion.
I – Ice
Kyla kan användas som smärtlindring under det första dygnet eller de första dagarna. Applicera kyla mot området i cirka 15–20 minuter åt gången. Använd alltid en handduk mellan huden och kylan för att undvika köldskador.
C – Compression
Linda vaden med en elastisk binda eller använd kompressionsstrumpa för att minska svullnad och ge stöd. Lindan ska sitta stabilt men inte så hårt att foten domnar, blir kall eller ändrar färg.
E – Elevation
Försök hålla benet i högläge när du sitter eller ligger, gärna ovanför hjärtats nivå om det är möjligt. Det kan hjälpa kroppen att transportera bort vätska och minska svullnaden.
När den akuta smärtan börjar minska är det ofta klokt att successivt öka rörelse och belastning enligt rekommendation från behandlare. Vid kraftig smärta, större blåmärke eller svårigheter att gå normalt bör du få skadan undersökt.
När den akuta smärtan börjar minska är det ofta bra att gradvis börja röra på benet igen enligt rekommendation från behandlare.
Hur behandlas gubbvad hos naprapat?
Hos MedArbetarna börjar vi med en noggrann undersökning för att bedöma skadans omfattning och utesluta andra orsaker till smärtan.
Vi undersöker bland annat:
- Muskelstyrka
- Rörlighet
- Belastningsförmåga
- Gångmönster
- Eventuell svullnad eller blödning
Behandlingen kan bestå av:
- Mjukdelsbehandling
- Muskelbehandling
- Rehabiliteringsövningar
- Belastningsanpassning
- Råd kring aktivitet och återgång till träning
Målet är att skapa optimala förutsättningar för läkning samtidigt som muskeln successivt återfår styrka och funktion.
Stötvågsbehandling vid långvariga besvär
Om besvären blir långvariga eller om läkningen stannar av kan stötvågsbehandling ibland användas som ett komplement till rehabiliteringen.
Stötvågor kan bidra till att stimulera blodcirkulation, vävnadsomsättning och läkningsprocesser i området.
Behandlingen används alltid som en del av ett större rehabiliteringsupplägg och kombineras med individuellt anpassad träning.
Övningar för snabbare återhämtning
Börja lugnt och anpassa övningarna efter smärta, svullnad och hur vaden känns dagen efter. Ett lätt obehag kan vara normalt, men smärtan ska inte öka tydligt under eller efter träningen. Om du får mer ont, börjar halta mer eller känner att vaden blir svullen och irriterad bör du backa i belastning.
Vid kraftig smärta, tydligt blåmärke, svårigheter att gå eller misstanke om en större muskelbristning rekommenderar vi att du kontaktar våra naprapater för en individuell bedömning.
1. Fotpumpningar
Steg 1 – Utgångsposition
Sitt eller ligg bekvämt med benet avslappnat.
Steg 2 – Böj och sträck fotleden
För foten lugnt upp mot dig och sedan nedåt igen. Rörelsen ska vara mjuk och kontrollerad.
Steg 3 – Håll rörelsen smärtfri
Undvik att pressa om det stramar kraftigt i vaden.
Repetitioner:
20–30 repetitioner, gärna flera gånger per dag i början.
Syfte:
Ökar cirkulationen, minskar stelhet och hjälper kroppen att komma igång efter den akuta skadan utan att belasta vaden för hårt.
2. Lätt vadaktivering mot golv
Steg 1 – Sitt på en stol
Placera båda fötterna i golvet.
Steg 2 – Pressa framfoten lätt nedåt
Tryck försiktigt ned framfoten i golvet som om du skulle göra en tåhävning, men utan att lyfta hälen.
Steg 3 – Slappna av
Håll trycket i 3–5 sekunder och slappna sedan av.
Repetitioner:
8–12 repetitioner, 2–3 set.
Syfte:
Aktiverar vadmuskulaturen försiktigt och kan vara ett bra första steg innan du börjar med mer belastande tåhävningar.
3. Sittande tåhävningar
Steg 1 – Sitt på en stol
Placera fötterna höftbrett isär med hela foten i golvet.
Steg 2 – Lyft hälarna
Res hälarna långsamt upp från golvet medan framfoten är kvar i marken.
Steg 3 – Sänk kontrollerat ned
Sänk hälarna lugnt tillbaka till golvet.
Repetitioner:
10–15 repetitioner, 2–3 set.
Syfte:
Ger en lättare styrkeövning för vaden innan du går vidare till stående tåhävningar. Passar ofta bra när den akuta smärtan har börjat minska.
4. Stående tåhävningar med stöd
Steg 1 – Utgångsposition
Stå med händerna mot en vägg, stol eller bänk för stöd.
Steg 2 – Res dig upp på tå
Lyft hälarna långsamt och jämnt.
Steg 3 – Sänk långsamt ned
Återgå kontrollerat till startposition utan att “falla ned” med hälarna.
Repetitioner:
10–15 repetitioner, 2–3 set.
Syfte:
Återuppbygger styrka i vadmuskulaturen och hjälper muskeln att successivt tåla mer belastning vid gång, trappor och lättare aktivitet.
5. Enbens tåhävning
Steg 1 – Börja med stöd
Stå på det skadade benet och håll i en vägg eller stol för balans.
Steg 2 – Lyft långsamt upp på tå
Res dig upp så högt du kan utan tydlig smärta.
Steg 3 – Sänk kontrollerat ned
Sänk hälen långsamt tillbaka till golvet.
Repetitioner:
6–10 repetitioner, 2–3 set.
Syfte:
Bygger upp styrka och kontroll i den skadade vaden. Den här övningen bör först göras när vanliga stående tåhävningar känns bra.
6. Balans på ett ben
Steg 1 – Stå på det skadade benet
Stå nära en vägg eller stol om du behöver stöd.
Steg 2 – Håll balansen
Försök stå stilla i 20–30 sekunder.
Steg 3 – Öka svårighetsgraden
När det känns lätt kan du blunda, vrida huvudet långsamt eller stå på ett mjukare underlag.
Repetitioner:
2–3 gånger per ben.
Syfte:
Förbättrar balans, stabilitet och kontroll inför återgång till promenader, löpning och idrott.
7. Lätta knäböj
Steg 1 – Utgångsposition
Stå med fötterna höftbrett isär och vikten jämnt fördelad.
Steg 2 – Böj lätt i knäna
Gå ned i en liten knäböj utan att det drar för mycket i vaden.
Steg 3 – Res dig upp igen
Tryck dig lugnt tillbaka till stående.
Repetitioner:
8–12 repetitioner, 2–3 set.
Syfte:
Tränar benets funktion som helhet och hjälper vaden att samverka med knä, höft och fot vid belastning.
8. Gång med korta steg
Steg 1 – Gå lugnt
Börja med korta promenader på plant underlag.
Steg 2 – Håll stegen korta
Undvik långa steg eftersom det kan dra mer i vaden.
Steg 3 – Öka gradvis
Öka tid och längd först när du kan gå utan att halta och utan att smärtan ökar efteråt.
Tid:
5–10 minuter i början, därefter gradvis längre.
Syfte:
Hjälper vaden att vänja sig vid normal belastning igen och är ett viktigt steg innan återgång till löpning eller idrott.
När kan du gå vidare till mer belastande träning?
Du kan ofta börja öka belastningen när du kan gå utan att halta, göra tåhävningar utan tydlig smärta och när vaden inte blir mer irriterad dagen efter träning.
Återgång till löpning, hopp och explosiva rörelser bör ske stegvis. För snabb återgång är en vanlig orsak till att gubbvad kommer tillbaka. Därför är det viktigt att bygga upp styrka, kontroll och belastningstolerans innan du går tillbaka till full tränin
Vanliga frågor om gubbvad
Kan en gubbvad gå över av sig själv?
Ja, många mindre vadbristningar läker med tid och rätt belastning, men rehabilitering kan minska risken för återfall.
Hur vet man om muskeln gått av?
Större bristningar ger ofta kraftigare smärta, svullnad, blåmärken och tydlig svaghet i benet.
När kan man börja träna igen?
Är det nödävndigt med kryckor vid vadbristning?
Få behandling av vadbristning eller gubbvad av våra naprapater i Stockholm
Hos MedArbetarna får du hjälp av legitimerade naprapater med undersökning, behandling och rehabilitering anpassad efter dina besvär och din aktivitetsnivå.
Du når oss via telefon på 08-662 36 35 eller via kontaktformuläret.
Fyll i formuläret vid frågor
Läs mer om skador
Samarbetspartners och anslutna försäkringsbolag
För att du skall känna en trygghet i att du får bästa möjliga hjälp och rehabiliteringsprogram har vi knutit till oss aktörer som kompletterar vår verksamhet. Vi har också ett nära och bra samarbete med de största leverantörerna av sjukvårdsförsäkringar.
