Schlatter
Smärta under knäskålen hos barn och ungdomar
Har ditt barn eller din tonåring ont framtill i knät, särskilt vid löpning, hopp, fotboll eller annan idrott? Då kan det handla om Schlatters sjukdom, ofta bara kallat Schlatter eller Schlatterknä.
Besvären uppstår under tillväxtperioden och sitter vanligtvis vid knäskålssenans fäste på övre delen av skenbenet. Tillståndet är vanligt hos aktiva barn och ungdomar och kan påverka både ett eller båda knäna.
Hos MedArbetarna får ni hjälp av legitimerade naprapater med undersökning, belastningsanpassning och rehabilitering vid Schlatter. Målet är att minska smärtan, behålla så mycket aktivitet som möjligt och hjälpa barnet tillbaka till idrott på ett tryggt sätt.
Vad är Schlatter?
Schlatter är ett belastningsrelaterat tillstånd som uppstår vid tillväxtzonen där knäskålssenan fäster i skenbenet, precis nedanför knäskålen.
Tillståndet kallas medicinskt Osgood-Schlatters sjukdom (efter amerikanske ortopeden Robert Bayley Osgood och den schweiziske kirurgen Carl Schlatter).
Under perioder när kroppen växer snabbt kan området vara extra känsligt för belastning. Vid mycket löpning, hopp, sparkar och annan explosiv aktivitet drar lårmuskeln via knäskålssenan upprepade gånger i fästet på skenbenet.
Det kan leda till irritation, smärta och en tydlig utbuktning under knäskålen.
Schlatter är särskilt vanligt hos barn och ungdomar som idrottar mycket, exempelvis inom:
- Fotboll
- Handboll
- Basket
- Friidrott
- Gymnastik
- Innebandy
- Andra idrotter med mycket löpning och hopp
Vanliga symtom vid Schlatter
Det vanligaste symtomet är smärta precis nedanför knäskålen, där knäskålssenan fäster i skenbenet.
Besvären brukar bli tydligare vid aktivitet och minska när belastningen minskar.
Vanliga symtom är:
- Smärta under knäskålen
- Ömhet vid tryck över senfästet
- Svullnad
- Tydlig knöl eller utbuktning på övre delen av skenbenet
- Smärta vid löpning och hopp
- Ont vid knäböj eller trappgång
- Smärta när lårmuskeln arbetar hårt
- ökad värk efter träning
Schlatter kan förekomma i ett knä, men det är inte ovanligt att båda knäna påverkas.
Varför får vissa Schlatter – och inte alla som idrottar?
Schlatter uppstår oftast genom en kombination av tillväxt och belastning, men det är viktigt att förstå att det inte är alla som idrottar som drabbas.
Anledningen till det är att kroppen reagerar olika hos olika individer. Under tillväxtspurter kan vissa barn och ungdomar få en extra känslig belastningszon vid knäskålssenans fäste, medan andra inte påverkas alls – trots liknande träningsmängd.
Faktorer som kan göra att vissa får besvär medan andra inte får det är till exempel:
- Hur snabbt individen växer
- Hur känslig tillväxtzonen är just då
- Hur starka och uthålliga musklerna runt knät är
- Hur belastningen fördelas i träningen
- Återhämtning mellan träningspassen
- Individuella skillnader i anatomi och belastningstolerans
Det betyder att två ungdomar som tränar exakt samma sport och lika mycket kan få helt olika resultat – där den ena får Schlatter och den andra inte får några besvär alls.
Det betyder inte att barnet måste sluta idrotta helt. Ofta handlar det istället om att anpassa belastningen under en period så att kroppen hinner ikapp tillväxten.
Schlatter och Sinding-Larsen-Johansson
Schlatter ska inte förväxlas med Sinding-Larsen-Johanssons syndrom, även om tillstånden har flera likheter.
Vid Schlatter sitter smärtan vanligtvis där knäskålssenan fäster i skenbenet.
Vid Sinding-Larsen-Johansson sitter besvären istället högre upp, vid knäskålens nedre kant, där knäskålssenan börjar.
Båda tillstånden förekommer hos växande barn och ungdomar och är kopplade till upprepad belastning.
Hur undersöker en naprapat Schlatter?
Diagnosen kan ofta ställas genom en klinisk undersökning tillsammans med barnets symtom och belastningshistorik.
Naprapaten går igenom:
- Var smärtan sitter
- När besvären började
- Vilka aktiviteter som provocerar
- Hur mycket barnet tränar
- Om träningsmängden nyligen har förändrats
- Hur knät fungerar i vardag och idrott
Undersökningen kan bland annat omfatta:
- Ömhet kring knäskålssenans fäste
- Knäets rörlighet
- Styrka i lårmuskulaturen
- Höftens och fotledens funktion
- Balans och kontroll
- Knäböj
- Hopp eller andra belastande rörelser när det är lämpligt
I typiska fall behövs ingen bilddiagnostik. Vid ovanliga symtom eller misstanke om annan skada kan vidare medicinsk bedömning behövas.
Behandling av Schlatter hos naprapat
Behandlingen vid Schlatter handlar framför allt om att anpassa belastningen och hjälpa kroppen att klara aktivitet bättre.
Målet är inte alltid total vila.
För många barn och ungdomar fungerar det bättre att minska de aktiviteter som tydligt provocerar smärtan och samtidigt behålla sådan träning som fungerar utan större besvär.
Behandlingen kan bland annat innehålla:
- Råd om träningsmängd
- Belastningsanpassning
- Individuellt anpassade rehabiliteringsövningar
- Styrketräning för lår och höft
- Arbete med rörlighet
- Gradvis återgång till full idrott
- Uppföljning under tillväxtperioden
Planen behöver anpassas efter barnets symtom, idrott och hur mycket knät belastas under veckan.
Rehabilitering vid Schlatter
Rehabiliteringen fokuserar på att behålla och successivt bygga upp styrka, kontroll och belastningstolerans.
Styrka i lår och höft
Lårmuskulaturen utsätter knäskålssenan för stora krafter vid löpning, hopp och sparkar.
Genom att successivt stärka lår, säte och övriga muskler runt benet kan barnet förbättra sin kapacitet att hantera belastning.
Rörlighet
Under tillväxtperioder kan musklerna kännas strama.
Därför kan det vara relevant att arbeta med rörlighet i till exempel:
- Framsida lår
- Baksida lår
- Vader
- Höft
- Fotled
Vilka områden som behöver fokus beror på hur barnet rör sig och var eventuella begränsningar finns.
Anpassning av idrotten
Vid mer uttalade besvär kan mängden löpning, hopp eller matcher behöva minskas under en period.
Det behöver inte innebära fullständig träningspaus.
Ofta kan barnet fortsätta med delar av träningen som inte provocerar knät lika mycket.
Kan man träna med Schlatter?
Ja, i många fall går det att fortsätta vara fysiskt aktiv med Schlatter.
Det viktiga är hur mycket smärta aktiviteten ger och hur knät känns efteråt.
Om barnet får kraftigt ökade besvär efter varje träningspass kan belastningen vara för hög.
Det kan då vara lämpligt att tillfälligt minska exempelvis:
- antal träningspass
- löpmängd
- hopp
- sprint
- matcher
- intensiv knäbelastning
Samtidigt kan styrketräning och annan aktivitet ofta fortsätta på en anpassad nivå.
Målet är att hitta en balans där barnet fortfarande kan vara aktivt utan att knät provoceras mer och mer.
Hur länge varar Schlatter?
Schlatter är kopplat till tillväxtperioden och prognosen är vanligtvis mycket god.
Besvären kan dock vara långvariga och variera i intensitet över månader eller ibland längre.
Det är vanligt att symtomen:
- Blir värre under perioder med snabb tillväxt
- Ökar när träningsmängden är hög
- Minskar när belastningen anpassas
- Successivt försvinner när tillväxten avslutas
En tydlig knöl under knäskålen är också vanligt. Den kan vara öm under den aktiva fasen och blir ofta mer framträdande vid belastning. Hos många blir den kvar som en liten, ofarlig benförändring även efter att smärtan har försvunnit, men den brukar då inte ge några besvär i vardagen.0
När bör man söka vård för schlatterknä?
Schlatter är oftast ofarligt, men knäsmärta hos barn och ungdomar bör bedömas om symtomen är tydliga eller inte följer det typiska mönstret.
Sök vård om barnet exempelvis:
- Har mycket kraftig smärta
- Inte kan belasta benet
- Får kraftig svullnad
- Har nattlig smärta
- Har feber eller känner sig sjuk
- Får knät att låsa sig
- Får besvär efter ett tydligt trauma
- Har långvariga symtom som inte förbättras trots anpassad belastning
Få hjälp med Schlatter hos MedArbetarna
Har ditt barn ont under knäskålen vid träning, löpning eller hopp?
Hos MedArbetarna får ni hjälp av legitimerade naprapater med bedömning och rehabilitering vid Schlatter, Schlatterknä och andra belastningsrelaterade knäbesvär hos barn och ungdomar.
Vi tittar på hur knät fungerar, hur mycket barnet tränar och vilka aktiviteter som provocerar besvären. Därefter tar vi fram en individuell plan för träning, rehabilitering och successiv återgång till full aktivitet.
Målet är att barnet ska kunna fortsätta vara aktivt på en nivå som fungerar och samtidigt bygga upp styrka och belastningstolerans.
Kontakta oss så hjälper vi er med bedömning och en individuell plan för att minska besvären och skapa en trygg väg tillbaka till idrott.
Kontakta oss via telefon på 08-662 36 35 eller via kontaktformuläret.